I veckan höll riksdagen sin avslutande partiledardebatt. Snart går riksdagsledamöterna på sommarledighet och återvänder först i mitten av september. 

Agenda var på plats i kammarfoajén i onsdags och mötte partiledarna för att låta dem ge sin syn på valrörelsen som väntar. Vilka sakfrågor kommer att bli viktigast under året fram till valet? Hur resonerar partierna när det gäller frågan om att i förväg berätta vem man vill ha som statsminister i nästa regering?

Flera alternativ

Fyra partier på den högra sidan av politikens planhalva har tydligt markerat ett regeringsalternativ. Det är Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som redan har presenterat ett första gemensamt utspel, om migrationspolitiken. Moderatledaren Ulf Kristersson är i praktiken deras kandidat till statsministerposten.

På den andra sidan är det mindre tydligt. Miljöpartiet vill fortsätta att regera med Socialdemokraterna under Stefan Löfvens ledning. Centerpartiet har nyligen meddelat att man tänker gå till val som en självständig borgerlig liberal kraft och är beredd att samarbeta både till vänster och till höger. Men inget inflytande till det man kallar ytterkantspartierna , Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Samtidigt har Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar öppnat för att budgetförhandla med de tre kvarvarande januaripartierna för att möjliggöra fortsatt styre.

Välrenommerade statsvetare

Agenda har tagit pulsen inför det kommande valåret med några snabba enkätfrågor till partiledarna.

I vår studio för att analysera partiledarnas svar finns tre välrenommerade statsvetare. Jan Teorell, professor i statsvetenskap, numera vid Stockholms universitet tidigare Lunds universitet.

Per Teorell var medförfattare till boken ”134 dagar – om regeringsbildningen efter valet 2018.” Katarina Barrling är docent vid Uppsala universitet och forskningsledare vid IPF, Institutet för personal- och företagsutveckling. Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.