Under det enorma strömavbrottet slogs telefoni, kollektivtrafik och betalsystem ut i Spanien, Portugal och delar av Frankrike. Tusentals fastnade på stillastående tåg, trafikljus slutade att fungera och folk började bunkra upp med mat och vatten.

Alla viktiga samhällsfunktioner är beroende av el i någon form – men speciellt vården skulle drabbas hårt om ett liknande strömavbrott inträffade i Sverige. Jan-Olof Olsson som jobbar med skydd av samhällsviktig verksamhet på MSB,

– Ser man på sjukhus så har de i regel reservkraft och sköter sig. Sen ligger det ju väldigt mycket vård även i de närmare leden, vårdcentraler och annat, säger Jan-Olof Olsson.

– Vi har olika vårdhem som är väldigt elberoende och det är framför allt där som man snabbast får konsekvenser och att folk far illa.

Ansvaret på individen

I en krissituation kan det även blir svårt för kommunerna i Sverige att bidra med tillräckligt mycket hjälp till de som inte vanligtvis är i behov av det – det yttersta ansvaret för att klara av situationen ligger därför på individen själv, menar Jan-Olof Olsson.

– Det kommer då bli ett väldigt stort problem för väldigt många kommuner, säger Jan-Olof Olsson.

– Vi som är unga och friska ska ju inte förvänta oss att någon offentlig kommer och knackar på med varm mat. Utan det är någonting som vi förväntas att ta hand om själva.

Upprättar tillfälliga larmpunkter

Ett större strömavbrott skulle även kunna göra att täckningen på mobiltelefoner försvinner och att det då inte går att ringa samtal.

Behöver man kontakta räddningstjänst och mobiltelefonen inte fungerar kan det upprättas tillfälliga larmpunkter som det går att ringa larmsamtal från. Till exempel kan brandbilar placeras ut i drabbade områden, och vart de står meddelas då via marknätet, Sveriges Radio P4.

– Men det här vi är vana med i vardagen, att vi kan larma från precis vilken punkt som helst i Sverige, det funkar ju tyvärr inte då. Utan man måste söka sig till en larmpunkt, säger Jan-Olof Olsson.