Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Elever sitter med hörselkåpor”

Gomorron Sveriges debatt handlar i dag om skolan, där socialdemokraternas Ibrahim Baylan mötte utbildningsminsiter Jan Björklund. Foto: SVT

Det saknas 14 000 behöriga lärare och väljarna rankar skolan som den viktigaste frågan inför valet. I Gomorron Sveriges debatt om skolan menade socialdemokraten Ibrahim Baylan att utbildningsminister Jan Björklund har haft chansen att förbättra läraryrkets status – men struntat i det.

– Vi måste vända på läraryrkets attraktionskraft, det ska vara högre krav på att komma in så att man är förberedd på jobbet och antagningspoängen ska höjas för lärarutbildningen. Vi måste locka lärare med hjälp av bättre löner, säger socialdemokraten Ibrahim Baylan.

Om sex år saknas det 48 000 lärare, enligt beräkningar. Båda partierna är överens om att läraryrkets status måste höjas.

– Lärarlönerna är en viktig fråga, det förslag som socialdemokraterna lade fram har rätt inriktning, men vi behöver göra mer, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Han säger att kommunaliseringen av skolan på 90-talet är det stora problemet och orsaken till varför lärarnas status är så låg i dag.  

– Det var Göran Perssons stora reform. Vi måste återförstatliga skolan. Just nu är det inte vi som bestämmer över skolan, det är kommunerna som har sänkt lönerna. Vi vill gå in med statliga pengar, men arbetsgivarna ska ta ansvar, men det gör de inte, säger Jan Björklund.

Inte Socialdemokraternas fel, hävdar Baylan

Men Ibrahim Baylan håller inte med om att det skulle vara före detta statsminister Göran Perssons fel att läraryrket inte är populärt.

– Ni har haft makten längre än någon annan, och sedan 70-talet har läraryrkets status försämrats. Det är dags att ta till krafttag, det är lätt att säga att om vi hade en förstatligad skola så skulle allt bli bättre.

Baylan säger att regeringen har prioriterat skattesänkningar före satsningar på skolan och att stora resurser som behövs i den svenska skolan har använts till att sänka skatterna.

– Lyckas vi inte med att höja yrkets status, så spelar det ingen roll när du vill betygsätta barn.

Sverige saknar ordningsomdöme

Folkpartiet vill till skillnad från socialdeomkraterna införa ordningsbetyg.

– Det är ett av de verktyg som behövs för att åstadkomma bättre ordning. De som har det allra svårast i skolan, det är ett av flera verktyg vi har mest skolk i hela världen, stök och bråk i skolan, många elever sitter med hörselkåpor i många klassrum på för att få studiero. Det löser kanske inte alla problem, men Sverige är det enda landet som inte har ordningsomdöme. Hela världen har det. Vi har tagit bort det och samtidigt har vi de största ordningsproblemen.

Läxhjälp delar partierna

Många har läxhjälp, och det finns i dag läx-RUT, det vill ni ta bort, Ibrahim Baylan, varför det?

– Läxhjälp ska finnas till för alla elever. Resultaten skiljer sig allt mer och beroende på vilket hem man kommer ifrån, och beroende på om föräldrarna högskoleutbildning eller inte gör det här förslaget som regeringen har att de med tjockast plånbok kan köpa sig läxhjälp, med hjälp av skattemedlen. Istället vill vi ta bort det och se till att alla elever har rätt till läxhjälp i skolan.

Är det okej med läxhjälp som exkluderar barnen, de som bäst behöver det?

– Vi är överens om att alla skolor ska åläggas att erbjuda läxhjälp, nu lägger regeringen ett lagförslag där alla elever ska få två tillfällen i veckan med läxhjälp i skolan. När jag lyssnat på Ibrahim Baylan får jag istället stor respekt för Västerpartiet vill ta bort rutavdragsförslag, men för socialdemokraterna – ni tycker att det är okej att ha barnvakt som spelar datorspel med barnen, men om de ska hjälpa dem med läxan så är det inte okej, säger Jan Björklund.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer