– Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa som helhet så kan vi förvänta oss fler tillfällen när Ryssland uppträder närgånget eller på ett sätt som kan tolkas som aggressivt, säger Fredrik Westerlund på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Han säger att utifrån ett ryskt perspektiv så anser man inte att landet beter sig hotfullt, utan beteendet ses som ett svar på att allt fler länder närmar sig Nato och EU. Nato ses som ett militärt hot och EU som ett politiskt.
Väst känslig för ”vapenskrammel”
– Man får säga att Rysslands militära aktiviteter inte handlar så mycket som Sverige, utan om Nato. Sverige är en bricka i spelet. Ett svenskt och finskt medlemskap i Nato ses som både en politisk och militärstrategisk förlust.
Han säger att Ryssland vet om att vi i väst är känsliga för ”vapenskrammel” och att sådant får uppmärksamhet. Eftersom landet både har en vilja och förmåga att använda väpnat våld blir signalvärdet större.
– Man är väl medveten om att det ger uppmärksamhet att man spelar på vår inställning att våld är något man tar till i sista hand. Vi har gett fred och samarbete en så central position i vår uppfattning om säkerhet att varje ifrågasättande blir obehagligt för oss.
Fred inte målet för Ryssland
Ryssland å andra sidan ser inte freden som ett mål i sig, utan det viktigaste är att värna sina intressen, menar Fredrik Westerlund.
– Fred kan vara ett medel till det, men våldsanvändning kan vara ett minst lika bra verktyg för att värna sina intressen. De kan spela på den här skillnaden vi har, vi ser fred som ett mål snarare än ett medel.