-Vi har märkt att det har ökat. För fyra år sedan var det nästan inga samtal om självskador men idag handlar minst 15 procent av samtalen vi får om självskadebeteende och ångesten kring det. Tjejerna söker hjälp och vill hitta vägar vidare ur den här problematiken, berättar Maria Munkesjö, projektledare på hjälporganisationen Tjejzonen.
Samma bild ger man Bo Buhrman, verksamhetschef på Behandlingshemmet Eleonoragården där flickor med självskadebeteende vårdas.
-Vi har fått många samtal från oroliga föräldrar och skolpersonal och de få studier som finns pekar på att det är ett ökande antal, säger Bo Buhrman.
En av de senaste studierna gjordes i Göteborg i somras.
”Har du skurit dig?”
Tidningen Göteborgs-Postens skickade då ut en ungdomsenkät med frågan ”har du skadat eller skurit dig själv för att du känt dig olycklig eller ledsen?” Av de svarande 3001 niondeklassare i Göteborg svarade var femte tjej och var tionde kille ja på frågan.
En annan studie som gjordes vid Lunds universitet förra året visar att 40 procent av 1.000 tillfrågade 14- till 15-åringar någon gång avsiktligt skadat sig själva.
Bland de svarande hade mer än var åttonde skadat sig fem gånger eller oftare och enligt studien är det vanligast skadesättet att banka huvudet i väggen och minst vanligt var att bita sig själv.
Undersökningen visade också att självskadandet är nästan lika vanligt bland killar som tjejer men att tillvägagångssättet skiljer sig. Få pojkar söker dock hjälp för självskadebeteende.
Ökning inom slutenvården
Och även slutenvården märker av ett ökat antal självskador. En undersökning från Karolinska institutet som publicerades i Läkartidningen tidigare i våras visar att antal självskador som leder till slutenvård har ökat drastiskt mellan åren 1997 till 2007.
Statistiken visar att det framför allt bland kvinnor i åldrarna 16?24 år men de senaste åren har också antalet unga män som får slutenvård för självskador ökar.
Börjar i 12-årsåldern
-Det brukar debuttera i 12-13-årsåldern och håller i sig tills man är ung vuxen någon gång vid 23-24 år, men sen finns det individer som kan hålla på mycket längre ändå, säger Madeleine Lundberg, barn- och ungdomspsykolog i Stockholm.
Hon nämner högre krav i samhället och subkulturer som hyllar självskador två av orsakerna bakom ökningen.
-Tyvärr så fungerar självskadebeteende på kort sikt då det fungerar lugnande. Men på lång sikt kan man exempelvis tappa kompetens och förlora sin självbild.
Josefin Lennen Merckx
Tove Hanell
Självskadebeteende
• Självskadebeteende innebär att man medvetet skadar den egna kroppen, ofta med hjälp av vassa föremål.
• Beteendet beror oftast inte på verklig dödslängtan, utan är ett sätt att kontrollera en mycket stark själslig smärta.
• Det kan kännas lugnande, fungera som ett sätt att straffa sig själv eller vara ett sätt att uttrycka känslor.
• De negativa konsekvenserna brukar dock snabbt ge sig tillkänna – skam- och skuldkänslor, känslor av misslyckande och mindervärde är vanliga.
• Personer med långvarigt självskadebeteende har ofta sociala problem, bär på en ständig ångest och en känsla av hopplöshet som ibland även leder till verkliga självmordsförsök.
Källa: Self harm and eating disorders organisation