Efter Parisdåden spreds många falska nyheter via internet och sociala medier. Det var allt från en bild från konsertlokalen Bataclan som inte stämde överens med verkligheten, till en film med firande muslimer i London som påstods fira terrorattentatet, medan de i själva verket firade en cricketseger mot Sri Lanka 2009. Innan klippet avslöjades av bland andra nättidningen KIT hade det setts över en halv miljon gånger.
Nättidningen France 24 Observers har jobbat i åtta år med att avslöja desinformation på nätet och har märkt en markant ökning av falska artiklar, bilder och videos som sprids, inte minst i samband med Parisdådet och Charlie Hebdo-dådet i januari i år. Chefredaktören Julien Pain menar att det är nästan lika viktigt att rapportera om nyheter som inte är sanna, som nyheter som faktiskt är sanna.
– Eftersom vi inte längre är den enda källan till information och eftersom människor också tror på vad andra skriver, i vissa fall sådana som inte bör litas på, så är vårt jobb som journalister att också slåss mot falska nyheter, säger Julien Pain.
Konspirationsteorier svårast att hantera
De mest besvärliga myterna att slå hål på är de konspirationsteorier som ofta följer i kölvattnet av stora händelser. Efter både Charlie Hebdo- och Parisdåden spreds avancerade konspirationsteorier som hävdade att attackerna aldrig ägt rum, utan istället arrangerats av staten för att sprida rädsla.
En konspirationsteoretiker hävdar exempelvis att frånvaron av blodstänk på stolarna utanför caféet på Boulevard Voltaire där en självmordsbombare utlöste en explosion, bevisar att det inte kan ha hänt. Polisens tekniker, som undersökte platsen, skulle bara ha varit ett spel för galleriet.
– Vad som verkligen hände var att bomben exploderade inne i baren och där skadade flertalet. Så det var blod inne i baren, inte utanför, säger Julien Pain.
– Men hans version låter ju rationell och vad som händer är att han skapar ett tvivel och när du väl börjar tvivla på det så kanske du tvivlar på allt.
Sverige utsätts också
Sverige är långt ifrån förskonat från falsk informationsspridning, tillverkad av autentiska filmer och bilder. SVT Nyheters egen reporter Rolf Fredriksson utsattes till exempel för falskmynteri. Vid en så kallad ståuppa i Berlin var det en man bakom honom som gjorde halshuggningstecken. Videon fick spridning på Youtube med budskapet att det var en muslimsk flykting som gjorde halshuggningstecken på samma sätt som terroristgruppen IS gör.
– Mitt intryck var att han var flyktingmotståndare. Det är intressant hur lätt det är att ta något från internet och förvrida det så att det får en helt annan innebörd, säger Rolf Fredriksson.
Barnprogrammet hävdades vara IS-propaganda
Till och med Barnkanalen har fått filmklipp kapade och satta ur sitt sammanhang. En musikvideo ur Dilemman med Doreen från 2012 klipptes för en tid sedan ihop med jihadister med budskapet att det finger som barnen håller upp är IS-propaganda.
I själva verket håller barnen upp fingret som en symbol för alla människors lika värde och att barn har en röst.