Javascript är avstängt
Familjer splittrades efter misstanke om Münchhausen by proxy – barnen: Vi ville bara hem
Minst 60 barn har tvångsomhändertagits efter att vården misstänkt deras föräldrar för Münchhausen by proxy, enligt en granskning av Ekot.
Nu träder sex av de tidigare omhändertagna barnen, som i dag är vuxna, fram och berättar om smärtsam separation, isolering och att ingen lyssnat på dem.
I många av fallen återkommer namnen på två läkare.
– Jag var så rädd att jag skakade, jag var helt tom och bara grät efter mamma, säger Evelina i dag 18 år, som tvångsomhändertogs när hon vårdades för anorexia nervosa.
Hör Evelina berätta om sin upplevelse i videon ovan.
Sedan 2012 har 60 barn i Sverige omhändertagits efter att vården anmält oro för att föräldrar kan ha Münchhausen by proxy, enligt en granskning av Sveriges Radios Ekot. Ytterligare minst 18 barn har fått vårdnaden flyttad till en annan vårdnadshavare.
I samtliga fall har misstanken blivit en del av underlaget när barnen sedan tvångsomhändertagits enligt LVU.
Många av barnen svårt sjuka – isoleras från föräldrarna
Ekots genomgång visar att många av barnen varit svårt sjuka. De har haft ovanliga diagnoser, varit för tidigt födda, haft ätstörningar eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föräldrarna har ofta kämpat för mer vård – samtidigt som vården börjat misstänka dem för att hålla barnen sjuka.
I flera fall har sjukhusens barnskyddsteam rekommenderat att barnen inte ska få träffa sina föräldrar alls eller ha väldigt begränsad kontakt. Flera av de nu vuxna barnen säger att de aldrig förstod varför.
Svagt vetenskapligt stöd och i centrum står två läkare
Samtidigt kan Ekot visa att två läkare är inblandade i flera av fallen. Tillsammans har deras idéer bidragit till att en vidare tolkning av Münchhausen by proxy fått fäste i svensk barnskyddspraktik, trots ett svagt vetenskapligt stöd och att ingen av dem forskat inom området.
Den ene, en konsult som anlitas som expert, menar att syftet varit att skydda barnen men tillstår att mer forskning behövs.
Ekot har intervjuat sex nu vuxna personer som tvångsomhändertagits som barn efter att föräldrarna misstänkts för Münchhausen by proxy. Alla sex är tydliga med att de inte blivit misshandlade av sina föräldrar.
”Jag ville bara få prata med mamma”
Evelina talade i domstol och sa att hon ville vara med sin mamma. Och hon är inte ensam: I de flesta fall i Ekots granskning – där barnet kommit till tals i domstol – säger de att de vill hem.
Socialtjänsten kommenterar Evelinas fall till Ekot med att man har ansvar för att skydda barn och vårdens återkommande oro behövde tas på allvar samt att (...) personen kan ha upplevt både utredningstiden och placeringen som mycket svår.
Münchhausen by proxy i den ursprungliga betydelsen är extremt ovanligt
Münchhausen by proxy är ett omdiskuterat begrepp, både förekomsten och vilka slutsatser man kan dra av de fall som upptäckts. Fenomenet kallas i Sverige också för barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser och barnmisshandel genom förfalskning av symtom. Internationellt används flera olika begrepp.
I sin minst omstridda betydelse handlar Münchhausen by proxy om att en vuxen medvetet framkallar eller manipulerar ett barns sjukdomssymtom – till exempel genom att förgifta, kväva eller ge otillbörliga mediciner. Här brukar man hänvisa till en hög risk för dödsfall – upp till 10 procent, vilket används som motiv för akuta insatser. Men dessa fall är extremt ovanliga.
En studie i Storbritannien hittade inga fall i landet mellan 2010 och 2022 där barn dödats kopplat till Münchhausen by proxy, och inte heller något fall där barn skadats allvarligt på ett sätt där föräldrarna bör belastas, utan snarare att den medicinska praxisen bör stärkas.
Den större kontroversen gäller bredare tillämpningar, där misstankar kan riktas mot föräldrar utifrån oro, täta vårdkontakter, att man tar in en second opinion eller byter vårdgivare, eller gör andra tolkningar av barnets symtom än vården – utan att direkt skada eller medveten manipulation har kunnat påvisas.
I den svenska tillämpningen buntas de olika innebörderna ihop.
Enligt Rikshandboken för barnhälsovård för professionen består BMSI (Barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser) ”av ett spektrum från en förälders överdrivna oro för barnets hälsa till framkallande av livshotande symtom”.
Enligt kunskapsportalen Barnafrid som riktar sig till barnskyddsteamen, omfattar definitionen av Barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser även ”det bredare spektrumet (...) där vårdnadshavarens oro, överrapportering eller feltolkning av symtom leder till upprepade vårdkontakter och onödiga behandlingar”.
Internationellt har både riktiga och falska anklagelser uppmärksammats
Gypsy Rose Blanchards spektakulära historia är världens mest uppmärksammade fall av Münchhausen by proxy. Fascinationen för hennes historia är stor och flera dokumentärserier har gjorts.
Kathleen Folbigg i Australien anklagades för Münchhausen by proxy – men friades efter 20 år i fängelse.
Nicky Rowlands var en av 12 falskt anklagade mammor i brittiska Gloucestershire.
I dokumentären Ta hand om Maya, skildras anklagelserna mot Beate Kowalski om att hon skulle orsakat dotterns sjukdom.
Är du drabbad av anorexia – så får du hjälp
Om du är under 18 år – kan du kontakta en vårdcentral, en ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. På en del bup-mottagningar behöver du remiss från vårdcentralen.
Om du är över 18 år – kan du boka tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Du som är upp till 20-25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.