I dagarna är det fem år sedan stormen Gudrun vräkte in över Sverige – den största naturkatastrofen som drabbat Sverige i modern tid. El- och telefonnät slogs ut, vägar spärrades av, järnvägstrafiken lamslogs och många chockades svårt.

Enligt SMHI uppmättes orkanstyrka på upp till 33 m/s i det skogrika Småland, bland annat i Ljungby och Växjö. De kraftigaste vindbyarna uppmättes i Hanö utanför västra Blekinge, men mycket av informationen gick förlorat eftersom el- och teleförbindelserna bröts på många håll.

Förstörd skog

Som mest var 415.000 hushåll strömlösa och flera samhällen skärmades av från omvärlden. En vecka efter stormen var fortfarande 50.000 hushåll utan ström och många fick vänta i flera veckor innan elen kom tillbaka, vilket ledde till skarp kritik mot elbolagen.

Skogsstyrelsen uppskattade efteråt att stormen fällde omkring 200 miljoner träd – motsvarande 75 miljoner kubikmeter virke. Det är nästan en hel årsavverkning i Sverige och tre gånger mer skog än i stormen 1969, som tidigare ansetts av orsakat störst skogsskada i modern tid.

Skogsägarna kämpade hårt för att rädda de fällda träden från granbarkborrar och plantera ny skog. Ett år efter stormen var mycket av skogen uppröjd.

Samtidigt uppgav många skogsägare i en undersökning från Sahlgrenska sjukhuset att de kände sig nedstämda och skulle behöva hjälp. Några av de som svarat på frågorna jämförde förlusten av skogen med att ha förlorat en människa.

Gudrun var också den dyraste enskilda skadehändelsen i Sverige och kostade de svenska försäkringsbolagen över fyra miljarder kronor, enligt försäkringsbranschens sammanställning. Då räknas skador på skog, hus och bilar och företag som stått stilla med i summan.

Sårbart samhälle

Minnet av orkanen Gudrun kommer att bestå i mannaminne. Det sade dåvarande jordbruksminister AnnChristin Nykvist på en minneshögtid på årsdagen av stormen.

Stormen visade hur skört det moderna el- och kommunikationssamhället blivit, sade Nykvist den gången. Elen och telefonen fungerar inte. Det blir mörkt och kallt. Många känner stor oro.

Flera elbolag beslutade sig efter stormen för att gräva ner elkablarna och därmed göra el- och telenäten störningssäkra. År 2030 ska merparten av elsystemet i södra Sverige vara under jord, rapporterar Svenska Dagbladet.

Men ingenting ont som inte också för någonting gott med sig. Nio månader efter de långa strömavbrotten rapporterade Rapport om en babyboom i västgötska Sjuhäradsbygden. Om det verkligen hade med stormen Gudrun att göra går förstås inte säkert att säga.

Freja Salö