Foto: Scanpix

”Fettdieter – ett hot mot folkhälsan”

Publicerad

Att stroke ökar bland vissa grupper i Sverige kan bero på att fettintaget stigit kraftigt under de senaste tio åren, bland annat till följd av populära fettdieter som LCHF, skriver en läkare och fyra professorer på DN Debatt.

I debattartikeln skriver författarna om hur dödligheten i vissa sjukdomar som stroke halverats de senaste decennierna, men att de nu ser vad de uppfattar som ett trendbrott i statistiken. Årsrapporten från Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut 2013 visar att stroke bland kvinnor och män mellan 35 och 44 år ökar.

Trots framgångsrikt folkhälsoarbete, som lett till att hjärtkärlsjukdomarna minskat till nivåer jämförbara med Medelhavsländerna, minskar inte antalet unga kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt. Tvärtom ökar risken för hjärtinfarkt hos kvinnor med kortare utbildning.

Maj-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet och en av författarna till debattartikeln, säger till SVT att det är en oroande utveckling.

– Efter decennier av minskad dödlighet i hjärtinfarkt och stroke så vänder det uppåt igen i vissa grupper i samhället. Det som oroar oss är att det inte längre bara är enskilda fall på sjukhusen utan att det nu syns i säker statistik.

Viktnedgång inte alltid det bästa

Hellenius menar att en orsak till detta är fettdieter, som exempelvis LCHF.

– Tanken med dessa dieter är att man ska ta bort kolhydrater och socker, och det är en mycket bra idé. Vi rör oss så lite i dag att vi inte kan äta så mycket kolhydrater och socker som vi gjorde för 30 år sedan, säger Maj-Lis Hellénius.

Problemet är inte att minska mängden kolhydrater – utan att ersätta dem med animaliska fetter.

– Det tokiga är när vi ersätter det med just den här sortens fett, då kan det bli skadligt på sikt – även om man går ner i vikt. Det är så lurigt, vi tror att alla sätt att gå ner i vikt är bra för hälsan, men det kan leda till saker som är ännu allvarligare som höga blodfetter.

”Fettdoktorn” säger emot

Men uppgifterna är kontroversiella och alla håller inte med. Annika Dahlqvist, också känd som Fettdoktorn, säger så här till SVT:

– De påstår saker som är helt tagna ur luften. Det finns inga bevis för att den som äter LCHF löper en större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. De bara tror det. Samtidigt säger de emot sig själva när de menar att den ökande vikten och det ökande stillasittandet är orsakerna. Vad har det med LCHF att göra?

”Kostdoktorn” motsäger också uppgifterna

Läkaren Andreas Eenfeldt, även känd som ”Kostdoktorn”, motsäger också uppgifterna i debattartikeln. Han menar att det inte finns några dokumenterade risker med LCHF och att de studier som genomförts istället visar på förbättrade hälsovärden och minskad vikt.

– Man påstår att det finns ett trendbrott. Men det är helt imaginära uppgifter tagna ur artikelförfattarnas fantasi. De talar om en liten undergrupp, särskilt lågutbildade kvinnor. Men den ökningen har pågått sedan 1995 och har inget med ökat smörätande på 00- och 10-talet att göra, säger Andreas Eenfeldt till SVT.

Problemet är animaliska fetter

Enligt debattartikeln i Dagens Nyheter har var fjärde svensk provat LCHF-kosten, något som kan påverka folkhälsan.

– Om många äter mycket animaliska fetter så kan de få höga blodfetter, alltså högt kolesterol, som skadar våra blodkärl, ger risk för proppbildning och gör att blodcirkulationen till både hjärnan och hjärtat försämras, alltså risk för stroke och hjärtinfarkt, säger Hellénius.

I stället uppmanar artikelförfattarna att man ska lyssna på de undersökningar som visar att Livsmedelsverkets kostråd leder till minskad risk för vanliga folkhälsoproblem, som hjärtkärlsjukdomar, cancer och demens. Basen i den maten är till exempel mycket frukt och grönt, bönor, fisk, skaldjur och kyckling samt omättade fetter genom intag av oljor, nötter och mandel. Man ska dessutom äta begränsat med rött kött, och mättade fetter från mejeriprodukter.

Är ni helt säkra på att det är den här modedieten som är orsaken?

– Det finns många olika orsaker. Men både svensk och internationell forskning visar att den starkaste orsaken som driver den här uppgången är faktorer som leder till att blodfetter och kolesterol stiger. Där är våra matvanor en oerhört viktig faktor, säger Maj-Lis Hellénius.

Fotnot: Detta är en uppdaterad version av ursprungsartikeln. Efter att ha kontrollerat årsrapporten för 2013 från Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut har vi tydliggjort fakta och statistik.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer