Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar i dag en rapport om hatbrott under 2014. Av alla anmälningar från året innehöll 6.270 ett hatbrottsmotiv. Det är fler än något annat år tidigare.

Vad ökningen beror på går inte att slå fast med säkerhet. Men hos Brå ser man flera tänkbara anledningar.

– Det var två val och tillhörande debatt, och saker hände både i världen och i Sverige. Hatbrott har varit i fokus både i media och hos polisen. Det kan ha ökat allmänhetens och den enskilda polismannens medvetenhet om de här brotten, säger Carina Djärv, ansvarig utredare på Brå.

Få uppklarade brott

Trots att polisen har i uppdrag att vara särskilt uppmärksamma mot brott med hatmotiv är uppklarningsgraden låg. Av alla anmälningar från 2013 personuppklarades fem procent.

Enligt Brå beror den låga siffran på att de brottstyper som ingår i hatbrottsstatistiken – till exempel ofredande, ärekränkningar och klotter – har en väldigt låg personuppklarning generellt.

– Den ligger mellan noll och sex procent, säger Carina Djärv.

Stort mörkertal

Eva Sund är kommissarie på polisens utvecklingsavdelning. Hon ingår i ett nytt nationellt projekt som arbetar för att bättre skydda grundläggande fri- och rättigheter. Enligt henne måste både polis och rättsväsende bryta sig ur gamla tankesätt för att komma tillrätta med hatbrotten.

– Vi måste höja medvetenheten inom poliskåren om att vi måste leta efter det här motivet. Traditionellt så letar domstolar efter själva handlingen och uppsåtet, men motivet är inte jätteviktigt. Då faller det ofta bort i förundersökningen, säger hon.

Trots de många anmälningarna tror Eva Sund att det finns ett stort mörkertal.

– Det största problemet är att det finns ett misstroende mot myndigheter i stort, och polisen är ju en myndighet. Det finns mycket vi inte får reda på. Det vi måste göra är att jobba med förtroendeskapande åtgärder.

Hot mot demokratin

Nästan sju av tio av fjolårets anmälningar om hatbrott hade ett rasistiskt motiv. Den typen av anmälningar har ökat med åtta procent sedan 2014. Andra stora kategorier är islamofobi (ökat med 50 procent), antisemitism (ökat med 38 procent), kristofobi (ökat med 75 procent) och sexuell läggning (oförändrat sedan 2014).

Eva Sund tycker att det är viktigt att höja blicken från individnivå och förstå varför det är särskilt viktigt att arbeta mot just hatbrott.

– Det finns motsättningar mellan grupper i Europa. Ett hatbrott riktas inte bara mot individen utan en hel grupp av personer. I förlängningen är det ett hot mot demokratin och våra grundläggande fri- och rättigheter. Det glöms ofta bort.