Antalet åtal mot 15–17-åringar för mord, mordförsök och medhjälp till mord har ökat från 10 år 2015 till 29 i fjol, visar siffror från Åklagarmyndigheten som TT tagit del av.
Ett dystert rekord slogs 2019, då 39 mordrelaterade åtal riktades mot minderåriga.
– En viktig förklaring är att just skjutvapenvåldet har ökat, inte minst i den här åldersgruppen. Vi ser ingen bred ökning av ungdomsvåld på andra håll, säger kriminologen Sven Granath, som är verksam vid Stockholmspolisen, till SVT.
Dessutom är det ofta fler som är inblandade vid den här typen av brott.
– Det ger en ganska stor ökning i antalet åtalade, man har kanske samarbetat och det kan vara flera åtalade i samma ålder i ett och samma fall.
Visa att de duger
Kriminalkommissarie Gunnar Appelgren, som arbetat mot grov organiserad brottslighet i många år, förklarar att de unga ofta utnyttjas av äldre.
– Det handlar om en socialisering och kvalificering in i gängen. De yngre gör det här för att avancera i den kriminella hierarkin, visa att de duger och att de är någon i den kriminella miljön, säger han.
De äldre vet att straffen för en minderårig blir betydligt lägre, enligt Gunnar Appelgren.
– Vi har anstiftare som ser till att yngre pojkar är utförare. Det finns exempel på att man ”tar hem” unga morddömda från Sis-hem, genom att de får hjälp att fly eller rymma, för att de ska utföra ett mord till.
Är mindre välorganiserade
Yngre förövare kan på ett sätt betraktas som ”farligare” eftersom de många gånger saknar spärrar, enligt Sven Granath.
– Konsekvenstänkandet är mindre, impulskontrollen lägre. De är mindre välorganiserade men har samtidigt ofta stora nätverk i samma ålder vilket gör att de i ännu högre grad kan dras in i varandras konflikter, säger han.
Följden blir att kraften i våldsspiralerna ökar.
Hög återfallsrisk
Sedan 2015 har 44 unga mellan 15 och 17 år dömts för mord och andra mordrelaterade brott, framför allt mordförsök.
– I den här åldern och särskild bland de som begår allvarliga brott är återfallsrisken väldigt hög. Det här begås ofta av personer som redan är väldigt brottsaktiva och kanske redan är inne i en kriminell karriär, säger Granath till SVT.
De flesta får sluten ungdomsvård (LSU) i max fyra år. Påföljden infördes 1999 och har sedan dess nästan helt ersatt fängelse för ungdomar som begår allvarliga brott.