Flyktingbarn – en utmaning för skolor

Uppdaterad
Publicerad

Fem gånger fler elever än vad skolan räknat med. Det var vad som hände för en skola i Hillerstorp i Gnosjö kommun då terminen startade. 
– Jag blev klart lite nervös i början och tänkte oj, hur ska det här gå, berättar läraren Gesine Tödt.

Inför vårterminen så startade Hillerstorpsskolan i Gnosjö en förberedelselklass för nyanlanda flyktingbarn. Klassen skulle bestå av fem elever från Somalia som varken kunde läsa eller skriva. Skolan anställde den rutinerade läraren Gesine Tödt som tillsammans med en tolk skulle ta hand om undervisningen.

Men strax innan terminsstarten får Gesine reda på att hennes förberedelseklass utökats med 20 elever till, de flesta tonåringar från syrien, uppvuxna i akademiska hem.

– Visst hade det varit skönt att ha varit lite mer förberedd men det var ju inte lätt att veta. Trots det tycker jag ändå att vi gjort ett bra jobb så här långt, det går framåt, säger Gesine Tödt.

Kan arabiska – anställdes direkt

Bara dagar innan terminsstarten lyckades skolan hitta Lina Chaloub som ännu inte fått ut sin lärarexamen. Men eftersom hon talade arabiska anställdes hon direkt.

– När det på arbetsintervjun stod klart för dem att jag kunde arabiska högg de tag i mig direkt och sedan släppte de inte taget, skrattar Lina Chalhoub. Jag tror att skolan hade lite tur där.

Snabbt fler elever

I takt med den ökande flyktingströmmen så ökar också antalet elever väldigt snabbt. Cirka 25 procent av flyktingarna är barn mellan 7 och 16 år.
2005 kom knappt 5.000 skolpliktiga barn till Sverige, förra året kom nästan 22.000 och i många skolor kan det plötsligt dyka upp betydligt fler elever än man räknat med.

– Det finns väl alltid en önskan om att ha en god framförhållning men min erfarenhet av livet säger mig att det sällan är så, säger Hillerstorpsskolans rektor Karin Kihlman Thornell. Man måste gilla läget här och nu och ha inställningen att nu löser vi situationen.

– Det har varit många telefonsamtal, fyller skolans andre rektor Emil Alm i och fortsätter:

– Den stora problematiken ligger i rekryteringen av personal. Vi försöker hitta människor som både kan språket och kan ge studiehandledning och det är inte lätt att hitta. Särskilt inte när man finns på en liten ort, långt ifrån universitetsstäderna.

Men om det nu kommer ännu fler elever som inte kan språket, hur gör ni då undrar jag?

– Det gäller att vara flexibel och att kunna jobba med de resurser man har, säger Karin Kihlman Thornell.

Har flytt – och hamnat i Småland

Så nu sitter 25 elever från vitt skilda omständigheter och försöker lära sig svenska och så småningom kunna slussas ut i en vanlig klass. Alla har gemensamt att de nyligen befunnit sig på flykt och av en slump hamnat i en liten småländsk ort med knappt tusen invånare.

– Jag var rädd när jag kom hit och undrade var jag hade hamnat. Men när jag kom till skolan kändes det bra. Miljön känns väldigt trygg och lugn, säger Sham Jarideh som är flykting från Syrien.

– Elever droppar in succesivt och det gäller att ha en beredskap. Nu har vi 25 elever men vi måste ta höjd för minst 30, för det kommer sannolikt fler, säger Lina Chalhoub.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer