Lars-Gunnar Andersson, språkvetare vid Göteborgs universitet. Foto: SVT

Förändras svenska språket för fort?

Publicerad

När förändras ett språk för fort? Ett svar är: när mor- och farföräldrar har svårt att förstå barnbarnen. Gränsen går när vi får kommunikationsproblem, säger Lars-Gunnar Andersson, språkvetare vid Göteborgs universitet och känd från P1:s program Språket sedan många år tillbaka.

Barnbarnen pratar för fort och lite slarvigt. De har bråttom ibland och det är svårt att höra deras uttal eller betoningar. Så kan äldre uppfatta det. Men man behöver inte vara gammal och ha barnbarn för att få problem.

Det tog en stund att begripa förkortningen WTF. ”What the fuck”, som alltså betyder ”men vad i helvete!”. Men sedan dök förkortningen FTW upp. Vad är det nu då?

”Vi vet inte riktigt vad vi gör”

En gråmörk lördag i Stockholm håller språkvetaren Lars-Gunnar Andersson föredrag hos Språkförsvaret. Det är en ideell organisation som vill stärka och försvara svenska språkets ställning här i landet och i EU. Språkförsvaret riktar sig uttryckligen inte mot minoritetsspråk eller hemspråk, utan det är engelska som hotar svenskan, säger de.

Anderssons retoriska fråga är: varför förändrar vi svenska språket när vi säger att vi inte vill att det förändras. Och hans svar är:

– Huvudskälet är att vi inte riktigt vet vad vi gör. Ta till exempel orden ”tala” och ”prata”. Ibland säger vi det ena, ibland det andra. Det är fullt möjligt att fördelningen var en annan för 30 år sedan. Ordet ”aktör” har fått en vidare betydelse idag, och vi har följt med och börjar använda det nya sättet. Och då är vi med och förändrar.

– Ett annat exempel är ”vart är du” istället för ”var är du”. Äldre skiljer mellan ”vart” och ”var”, många yngre gör inte det. Och då verkar det väl troligt att de yngre så småningom kommer att bestämma vad som är rätt svenska, säger han.

Gränsen går när vi inte förstår

Många retar sig och Andersson påpekar att inget av de ca 80.000 brev eller mail med frågor till P1:s program Språket uttrycker glädje över språkförändringar. Han vill inte gärna säga att förändringar är bra eller dåliga:

– Svaret är ofta att det är mer komplicerat. Man måste först ta reda på vad vi talar om. Är det skriven formell svenska eller vanlig talad?

Gränsen då, var går den för honom?

– Nja, alltså när vi inte förstår varandra då har vi definitivt överskridit en gräns. Och så måste offentligt språkbruk i till exempel radio och tv, gå fram till alla. Även till dem som inte har svenska som modersmål eller ett så stort ordförråd. Man ska vara klar och tydlig.

Engelskan tar sig in

Det är engelska överallt i det offentliga rummet i dagens Sverige. På skyltar, inslängt i svenska meningar och så vidare. Kanske ett slags markör att man vill framstå som mer internationell. Eller skilja ut sig från mängden.

Det är inte bara engelska som uttrycker språkförändring. Mobiler och datorer är ny teknik som medför nya ord och vändningar. Och framför allt: idag publicerar sig oändligt många fler på nätet, jämfört med för några årtionden sedan.

– Vi som observerar språket kommer att se texter som skiljer sig enormt mycket jämfört med förr. Vi kommer att se väldigt många olika mönster, och det blir svårare för den som växer upp och ska lära sig skriva svenska att identifiera vad som är offentligt accepterad skriven svenska. Eftersom det är så mycket annat man ser, säger Andersson.

Han anser inte att gränsen är nådd. Förändringstakten är dessutom olika beroende på vad vi talar om. Grammatiken ändras snarare långsammare, tycker han, eftersom skriftspråket håller nere takten. Däremot kan ordförrådet ändras snabbare eftersom media effektivt förmedlar nyheter.

– Och om vi når gränsen så är det inte språkets förändring som lett oss dit, utan världens förändring. Att barnbarnen pratar om saker vi aldrig hört talas om.

Råd från förr

Om nu människor alltså själva deltar i förändringar som de egentligen inte vill ha, finns något att göra?

Tja, man kan alltid lyda ett råd från 1700-talet. Olof von Dalin levde i en tid när franska ord och vändningar bemängde överklassens tal, och läckte vidare till den stora befolkningsmajoriteten:

”Om var och en svensk förstod svenska språket i grund, så skulle vårt ljuva fostermål få sin tillbörliga vördnad. Jag vet inte vad rasande dårskap hindrar oss därifrån... Intet mer fattas, än att vi det hålla efter och uppodla.”

Och för dig som fortfarande undrar. ”FTW” betyder ”for the win”, och används om något man verkligen gillar. Men det har också betytt ”fuck the world”, ungefär ”hata världen”. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer