Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Lagen förbjuder förändring av könsorganet – men tillåter ”skönhetsingrepp”

Trots att lagen egentligen förbjuder det går det att förkorta blygdläpparna eller ta bort en del av klitoris om det är ”skönhetsingrepp”. Foto: TT

Lagen förbjuder all stympning av det kvinnliga könsorganet, vare sig den är frivillig eller inte. Trots det kan den som är missnöjd med sitt underliv genomföra ett ”skönhetsingrepp”.
– På Socialstyrelsen är vi medvetna om att det finns en gråzon här, kring rättsläget, säger Jonas Widell, jurist på Socialstyrelsen.

Det har blivit vanligare att kvinnor i Sverige vill operera sina underliv av estetiska skäl. Dessa ”skönhetsingrepp” går att göra på privata kliniker. Men i lagen står det att ”ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem”, är förbjudna – vare sig de är frivilliga eller inte.

– Lagen stiftades en gång för att skydda invandrarkvinnor och den är självklart till för att skydda kvinnor och barn som riskerar att utsättas för könsstympningar, men jag tror att man lugnt skulle kunna skriva in en åldersbestämmelse i den i dag, säger Sara Johnsdotter, medicinsk antropolog som forskar om genitala ingrepp vid Malmö högskola.

Blir en tolkningsfråga

Trots att lagen egentligen förbjuder det går det att förkorta blygdläpparna eller ta bort en del av klitoris om det är ”skönhetsingrepp”.

– Lagen är ju både det skrivna ordet och den tolkning som görs. Och här har man tolkat lagen så att den inte gäller skönhetsingrepp, säger Sara Johnsdotter.

Sara Johnsdotter berättar att intimkirurgi, ”skönhetsingrepp” i underlivet, på tre olika svenska kliniker anmäldes som brott mot lagen om könsstympning 2005, men utan resultat eftersom ingreppen inte ansågs vara könsstympningar. Hur lagen tillämpas, vilka den gäller och vad som räknas som könsstympningar blir därmed en tolkningsfråga. Danmark har en lag som liknar den vi har i Sverige – men där har Sundhetsstyrelsen beslutat att den gäller alla kvinnor. I USA har vissa delstater skrivit in en åldersbestämmelse.

Lagen stiftades som skydd

Victoriakliniken utanför Stockholm är en av de många kliniker som utför intimkirurgi, och som har sett en ökning av ingrepp av estetiska skäl. Här har de valt att tolka lagen som att den inte gäller skönhetsingrepp. Ingrepp av medicinska skäl är tillåtna, även i lagen. 

– Lagen stiftades en gång för att skydda invandrarkvinnor som utsattes för könsstympningar. Man måste förstå att ingreppet som jag utför – för att det ska bli en bättre symmetri, och för att förbättra livskvalitén – inte har någonting med könsstympning att göra, där man inte bara skapar emotionella problem, utan också förändrar kroppens förutsättningar, säger klinikchef och plastikkirurg Charles Randquist.

”Avvisar ungefär en tredjedel”

På kliniken görs en bedömning från fall till fall, där kvinnans funktionella och emotionella besvär vägs in. En del patienter har fysiska problem, till exempel blygdläppar som skaver när de cyklar eller rider – men hos en ökande grupp yngre kvinnor är problemen främst estetiska.

– Hos den yngre patientkategorin så avvisar jag ungefär en tredjedel, där exempelvis blygdläpparnas storlek inte står i paritet till det emotionella lidandet. Då tar jag också ett samtal med kvinnan och försöker förklara att hon ser helt normal ut. Mycket hänger ju ihop med självkänsla, säger Charles Randquist.

På Socialstyrelsen är de medvetna om problemet med hur lagen ska tolkas.

– Vi är av den inställningen att rättsläget är något oklart här, och att det vore bra att få ett klarläggande i den här frågan, och vad som omfattas av könsstympning, säger Jonas Widell.

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.