Fångsterna av torsk i Östersjön har inte varit så små på 50 år. Nu föreslår havsforskningsrådet halverade kvoter. Foto: SVT

Forskarlarmet: ”Halvera torskkvoterna”

Publicerad

Det är kris för torsken i Östersjön. Internationella Havsforskningsrådet ICES föreslog i dag ett halverat fiske nästa år. Men EU:s ministrar lyssnar väldigt sällan. Bara tre gånger de senaste 30 åren har kvoterna satts i linje med råden. Nu är fångsterna rekordsmå.

Bara tre gånger mellan 1987 och 2017 har EU:s fiskeministrar beslutat om torskkvoter för östra Östersjön som inte har överstigit forskarnas råd. Ofta har kvoterna satts mer än dubbelt så högt som Havsforskningsrådet ansett vara lagom, trots larmrapporter om att torskbeståndet är i kris. Det har enligt många betytt ett stort överfiske.

Nu fångas det rekordlite torsk i Östersjön – inte på 50 år har fångsterna varit så låga. Alla länder tillsammans tar bara upp omkring 30 000 till 40 000 ton om året. Det är mindre än en tiondel av det extrema toppåret 1984.

Sverige bromsar

Torskbeståndet har minskat och idag föreslog Havsforskningsrådet att torskkvoten borde halveras nästa år, från 34 288 till 16 685 ton. Fiske- och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) vill inte säga hur Sverige kommer att ställa sig i EU-förhandlingarna i höst, men anser att Sverige har varit en bromsande kraft när andra länder velat behålla eller öka fisket.

– Torskbeståndet är i mycket dåligt skick och vi har varit väldigt restriktiva i uttaget av torsk, säger han.

Men Sverige har ju sagt okej till för höga kvoter 27 gånger av 30?

– ICES ger ju råd i ett intervall, och de senaste åren har vi alltid hållit oss inom det intervallet. Sverige är det land som hårdast driver ett restriktivt fiske men det är så många länder som har en helt annan uppfattning, säger Sven-Erik Bucht (S).

Rekordlåga fångster

Men de höga kvoterna har i dag mindre betydelse eftersom fisket är så dåligt. Det har aldrig fångats så lite de senaste 50 åren som nu. De senaste sju åren har fiskarna inte ens nått kvoterna. Få båtar, dålig lönsamhet och onormalt små fiskar gör att fiskarna tar upp mindre än man får. Ändå är trålfiskarna i skottgluggen, och det hörs krav på trålningsförbud.

John Blomberg är en av de få fiskare som fortfarande trålar torsk i Östersjön.

– Det är lätt att sparka på fiskarna, men problemet är inte att det är för många fiskare i Östersjön, utan det är miljön och vattenkvalitén. Det är ju det som påverkar. Om vi slutar att fiska helt och hållet, det tror jag har marginell betydelse faktiskt, säger trålfiskaren John Blomberg.

Svårt sälja östersjötorsk i Sverige

Det är bara ett tiotal svenska båtar som fortfarande trålar torsk i Östersjön. Arcona är en av de båtar som landar fångsten i Karlskrona. Torsken har lastats i lådor ombord och går direkt med lastbil till Polen. I Sverige vill ingen köpa östersjötorsken, eftersom den inte är miljömärkt. Förra veckan fick den även rött ljus av Världsnaturfonden, som inte tycker att fisket är hållbart. Dumt och populistiskt, tycker John Blomberg.

– Det är fruktansvärt tråkigt, för nu måste vi importera torsk från Norge i stället för att ta den fisken vi fiskar här på lagligt sätt i hållbara bestånd, säger han.

Krav på trålfiskestopp

Men Världsnaturfonden gör alltså en annan bedömning. Det fiskas för mycket från ett hav som mår dåligt. Det anser också BalticSea2020, som har samlat in över 50 000 namnunderskrifter för att stoppa trålfisket.

– Torskbeståndet har minskat dramatiskt de sista 20 till 30 åren. Den huvudsakliga orsaken till det är överfiske. Det finns andra faktorer också, men de tar tid för oss människor att påverka. Slutar vi tråla ger vi torsken en chans att återhämta sig och växa till. Möjligen kan vi då få ett livskraftigt bestånd i framtiden så vi kan fiska på nivåer som vi gjorde för bara 20 till 30 år sedan, säger chefen Conrad Stralka.

Fakta: Så bestäms kvoterna

Visa

Havsforskningsrådet ICES ger på våren rekommendationer om hur stort fisket på olika arter i olika områden bör vara. Eftersom EU har en gemensam fiskepolitik förhandlas kvoterna länderna emellan. Det sker på ett ministerrådsmöte i Bryssel under hösten. Kvoterna beslutas som ett samlat paket. Det betyder att länderna får kompromissa. Vill man till exempel helt stoppa ålfisket kan man tvingas till ett större torskfiske än man egentligen önskar. Danmark, Polen och Tyskland pekas ofta ut som de länder som vill behålla eller öka torskkvoterna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer