Sverige behöver fler poliser och nu presenteras en rad förslag för att få in fler sökande på polisutbildningen.
Förra terminen lyckades 1695 sökande ta sig till fram till konditions- och styrketestet där 305 sen misslyckades.
Men om det nya förslaget från polisens HR-avdelning får grönt ljus kan även de som inte klarar fysprovet tas in på utbildningen.
De som inte klarar fyskraven, men som klarar övriga tester, föreslås nämligen att få möjlighet att träna upp sig under studietiden och sedan genomföra samma fysprov som de missade vid rekyteringen inför sin examination.
Och klarar man det då, får man sin examen.
– Vi ser inte det här som en sänkning av kraven. Man behöver fortfarande klara fyskraven för att examineras, säger Stefan Wehlin som är gruppchef på HR-avdelningen och ansvarig för arbetet att attrahera till polisutbildningen.
Krävs bra fysik för yrket
Den stora nackdelen med förslaget är enligt Stefan Wehlin att det i värsta fall kan bli en kostsam affär.
– Om vi bekostar en utbildningsplats för någon som inte blir kvar på grund av att de inte lyckas träna upp sig är det så klart ett problem. Vi måste titta på detta noga – är det resurseffektiv ur ett ekonomiskt perspektiv?
För att bli polis krävs god fysisk förmåga. Både när det kommer till kondition och styrka.
En polis i yttre tjänst bär en standardutrustning på 10-12 kilo där bland annat skyddsväst, batong och tjänstevapen ingår.
Dessutom måste man klara av att bära extra utrustning som tung skyddsväst, hjälm och sköld – ofta i många timmar i sträck.
En polis måste också kunna utöva fysiskt våld och försvara sig mot våldsamma personer samt ha förmågan att lyfta både berusade och skadade personer längre sträckor.
”Har du normal fysik, klarar du provet”
2014 ändrades fystestet till polisutbildningen när Rekryteringsmyndigheten tog över ansvaret för testerna från polisen.
De tidigare testerna gick bland annat ut på att klara en hinderbana på tid, att lyfta och förflytta en docka på 77 kilo i 15 meter samt springa 2 kilometer på en maxtid på 10:15.
Man utförde också ett simprov slumpvis, vilket omfattade 150 meter bröstsim, 25 meter ryggsim utan armtag samt hämtning av en docka på 1,5 meters djup genom dykning från vattenytan. Samma krav gäller även i dag, men simtestet görs inte längre på plats utan varje sökande ska ha ett godkänt intyg på att man uppfyller kraven.
I dag mäter man de sökandes kondition på en testcykel och styrkan mäts i en maskin där man utför ett lyft som påminner om ett marklyft, men där skivstången som sitter fast i en maskin ska dras hela vägen till hakan.
Styrkan mäts på en niogradig skala där män ska nå upp till en sexa och kvinnor till en trea. På testcykeln gäller samma skala, men där ska både män och kvinnor klara en femma.
– Det här är måttliga krav. Du behöver inte vara en elitidrottare och har du en normalgod kondition och styrka så klarar man testet, säger Björn Bäckstrand, chefsläkare på Rekryteringsmyndigheten.