När hatbrott utförs av högerextremister står journalister och politiker vanligen upp som en man och fördömer. Men vad händer om förövarna är invandrare?

Då breder den stora tystnaden ut sig, menar journalisten och debattören Sakine Madon somdebatterade habtrotten med integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) i Aktuellt.

Fördubblas

I Malmö där de anmälda hatbrotten mot judar mer än fördubblats på ett år. I fjol var 30 procent av de anmälda brotten anstisemitiska.

En stor del av anmälningarna förra året gäller hatbrott i samband med Davis Cup-matcherna i tennis mellan Sverige och Israel, samt Israel-demonstrationerna efter konflikten i Gaza.

Det är klotter, hakkors och davidsstjärnor; kränkningar men också hot, våld och trakasserier, inte minst i skolan.

-I de allra flesta fall är det okända gärningsmän, vi har alltså inte några namn eller klara indikationer på vemdet är, säger Susanne Gosenius som är samordnare för hatbrott vid Skånepolisen.

-Det enda vi kan se, det är det som offren uppger i sin beskrivnng av gärningsmännen, och då är det inte ovanligt att man pekar ut unga män från Mellanöstern.

”En liten grupp”

-Det finns en lite grupp inom det muslimska samfundet som ser judar som ett mål, säger Amnon Tsubarah, vars familj utsatts för hatbrott flera gånger.

-Men jag måste säga, det är inte alla muslimer, när man pratar om hatbrott mot judar, det är bara en liten del.

Judiska församlingens talesperson säger att det är viktigt att inte göra hatbrotten till en trosfråga och samma sak säger Islamic centers chef Bejsat Basirov som starkt tar avstånd från hatbrotten.

Polisen i Skåne menar nu att situationen kräver nýa arbetssätt och ska specialutbilda utredare i alla fem polisområdena i Skåne.

SVT