Att gripa någon som misstänks för brott är ett akut beslut av polisen och gäller en kortare tid/timmar fram till dess att åklagare har kontaktats.

Även allmänheten får gripa en person om brottet kan ge fängelsestraff, om personen tas på bar gärning eller flyr från brottsplatsen. Allmänheten får också gripa en person som är efterlyst för brott. Personen ska snarast överlämnas till polisen.

Anhålla är nästa steg. Det är åklagare/förundersökningsledare som bestämmer om en misstänkt ska anhållas. Beslutet gäller i upp till maximalt fyra dygn.

För att bli häktad måste det finnas skälig grund för brottsmisstanke och det beslutet fattas av tingsrätten eller en domare, inte åklagare. Häktningen omprövas var fjortonde dag och kan inte överstiga den möjliga längden på straffpåföljden.

Om den misstänkte blir häktad fortsätter han eller hon att vara frihetsberövad. För åklagaren innebär det större utredningsmöjligheter genom att den misstänkte hindras från att ev undanröja bevis.

Åtal väcks om åklagaren/förundersökningsledaren vill att brottet ska avgöras i domstol. Det måste det ske inom två veckor. Räcker inte tiden krävs omhäktning som beviljas av tingsrätten. .

Rätt till försvarare

Som misstänkt har man i vissa fall rätt att få en offentlig försvarare. Det kan man få redan under förundersökningen eller till en eventuell rättegång.

Rätt till offentlig försvarare finns om man till exempel riskerar en annan straffpåföljd än böter eller villkorlig dom. Eller om det finns särskilda skäl på grund av målet eller personliga förhållanden.

Slutdelgivning

När förundersökningen är klar får den brottsmisstänkte reda på informationen genom en så kallad delgivning. Den misstänkte har då rätt att ta del av allt material från utredningen och kan begära att polisen gör fler utredningsåtgärder, till exempel förhör av fler vittnen.

Åtalsplikt

Därefter beslutar åklagaren om det ska bli rättegång i domstol genom att väcka åtal. Åklagaren har också åtalsplikt vilket betyder att åklagaren måste väcka åtal om det finns tillräckliga bevis för att någon har begått ett brott och detta leder till en fällande dom.

Källa: Åklagarmyndigheten, Polisen

Yvonne Åstrand