Foto: TT

Gapet ökar mellan de bästa och de sämsta i skolan

Uppdaterad
Publicerad

Även om det nu går bättre för Sverige så minskar likvärdigheten. Det visar OECD:s senaste mätning, som fokuserar på årets huvudämne naturvetenskap.

Gapet mellan de som presterar bäst respektive sämst har ökat under det senaste decenniet och är nu större än snittet för OECD. Skillnaden mellan de 10 procent som presterar bäst och de 10 som presterar sämst har ökat med 27 poäng i naturvetenskap.

Också skillnaden mellan elever från socioekonomiska starka familjer respektive socioekonomiska svaga familjer ökar. Skillnaden mellan elevgrupperna i naturvetenskap ökade från 37 till 44 poäng från 2006 till 2015. Och även här är skillnaden större än för OECD-snittet.

Läget i svenska skolan 2016

Barn med utländsk bakgrund – antingen födda utomlands eller med föräldrar födda utomlands – presterar avsevärt mycket sämre. Enligt OECD skiljer det 70 poäng. Även när OECD räknar in barnens socioekonomiska bakgrund består skillnaden och uppgår till 49 poäng, vilket är högre än OECD-snittet (på 31 poäng).

”Ett bättre genomsnitt kan minska klyftorna”

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning, är en av landets ledande skoldebattörer. Han är något förvånad över de goda Pisa-resultaten, men det kan finnas en tänkbar förklaring, menar han.

– De kan vara en reaktion på att de förra resultaten var så pass dåliga, säger han. Det är fortfarande relativt dåliga resultat historiskt sett, men kanske hjälpte diskussionen som blossade upp vid de förra resultatet till att få oss att bry oss mer, säger han.

Vad kan de stora klyftorna i exempelvis naturkunskap mellan de som presterar bäst och de som presterar sämst bero på?

– Bland annat kan det bero på den stora likvärdighetsproblematiken med ökande social skillnad mellan skolor. Resurstilldelningen mellan skolorna skiljer sig dessutom väldigt mycket åt, det vill säga hur mycket skolor kompenseras beroende på sin utformning, säger Jonas Vlachos.

Vad kan bör göras för att minska klyftorna?

– Det viktigaste är att vi höjer de genomsnittliga nivåerna. Gör vi det så finns det ingenting som säger att inte också klyftorna skulle minska. I första hand bör staten ha ett större ansvar. Det krävs systemförändringar med tydligt ansvar så att alla involverade kommunicerar bättre med varandra, säger Jonas Vlachos.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Läget i svenska skolan 2016

Mer i ämnet