Terrängbil av årgång 1975 används fortfarande Foto: SVT

”Gotland skulle falla på sex timmar”

Publicerad

Svenska försvaret har genomgått stora förändringar och nedskärningar. Nu varnar experter för en systemkollaps inom några år.

Förvarsminisitern svarar på kritiken i Agenda.

Många upplever att omställningen från värnplikt till yrkesförsvar för två år sen gick för snabbt. Antalet anställda soldater är för få för att man ska kunna hinna med allt.

När SVT besöker Livgardet i Kungsängen utanför Stockholm uttrycker många sin frustration. Man känner sig nedprioriterad trots att man representerar det nya, det som ska vara det framtida försvaret.

Det är inte många dagar om året som soldaterna hinner öva. Mycket av tiden går istället åt till att stå och vakta.

-Det stora problemet är att vi inte har tid att öva grunderna. Hade vi inte gjort omställningen så fort så hade vi kunnat köra systemen parallellt. Då hade vi kunnat ha värnpliktiga i vakten och de kontraktsanställda hade kunnat jobba med sitt huvuduppdrag, säger fänrik Carl Lennerman.

Gotland ett förstahandsmål

-Antingen har man ett försvar som fungerar och kostar eller också är det bortkastade pengar. I dag har vi ett försvar som inte skulle fungera bra i händelse av ett krig, säger Karlis Neretnieks tidigare rektor Försvarshögskolan.

-Jag tror inte det finns någon uttalad risk för en invasion mot Sverige. Det finns ingen i närområdet som sitter på den kapaciteten.

-Det stora problemet är att delar av svenskt territorium skulle vara utomordentligt intressant i händelse av en kris i vårt närområde. Det tydligaste är Gotland som kommer att vara ett förstahandsmål för i stort sett alla inblandade.

-Den som sitter på Gotland behärskar i praktiken hela Östersjön med luftmålsrobotar och med sjömålsrobotar. Vi har i dag lyckats avväpna Gotland i stort sett fullständigt – förutom låtsasåtgärden att parkera 14 stridsvagnar därute, säger Karlis Neretnieks som tror att Gotland skulle falla på sex timmar.

Gott rykte

Karlis Neretnieks understryker att insatserna i Libyen och i Afghanistan har gett Sverige ”ett enormt bra rykte” internationellt. 

-Men att 500 man gör ett bra jobb i Afghanistan eller att sex flygplan gör ett bra jobb i Libyen. det är inte samma sak som att vi kan agera i vårt närområde eller att vi kan försvara Sverige.

Enligt Karlis Neretnieks handlar det om en politisk bedömning.

-Om försvarsmaktens enda uppgift är att åka utomlands så kanske det är ganska bra som det är i dag. Men om uppgiften är att försvara Sverige då finns det många, många luckor.

Ratten lossnade

Ett annat problem i försvaret är att det saknas materiel eller att det som finns är föråldrat. Ett exempel är terrängbilen som var ny 1975.

Bilen, som fortfarande används på Livgardet, måste hjälpstartas varje gång.

-Den är direkt farlig att köra, säger fänrik Carl Lennerman.

-En gång lossnade ratten under framryckning på motorväg. Det hände ingenting men det var självklart en läskig upplevelse,  berättar en soldat.

Men det handlar inte bara om gamla terrängbilar. Listan kan göras lång. En av de allvarligaste bristerna är bland annat att det saknas luftvärn vid de millitära baserna.

Inte ens marinens prestigeprojekt, de nya kustkorvetterna i mångmiljardklassen, har ett tillräckligt luftskydd, menar Karlis Neretnieks.

Ska ha stoppats av Tolgfors

Visa

Karlis Neretnieks är generalmajor och bland annat före detta rektor för Försvarshögskolan. Han uppges i september 2011 ha stoppats av dåvarande försvarsministern Sten Tolgfors från att hålla ett tal i samband med en övning i Skövde. Talet skulle handla om försvarets förmåga att leva upp till solidaritetsförklaringen som säger att Sverige ska hjälpa grannländer i krig.

För det påstådda ingripandet mot Neretnieks KU-anmäldes Tolgfors av Socialdemokraterna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer