Polisen och tullen ska tillåtas att avlyssna barn under 15 år, utan att det finns någon konkret brottsmisstanke. Det föreslår regeringen och Sverigedemokraterna – och går därmed längre än regeringens utredare som föreslagit att barn ska få avlyssnas vid misstanke om exempelvis mord, grovt vapenbrott och terroristbrott.
Gunnar Strömmer medger att förslagen innebär ett stort integritetsintrång men menar att förändringen är nödvändig.
– Verkligheten har fört oss till en punkt där vi måste ta till kraftfulla åtgärder för att kunna vända på utvecklingen, säger Gunnar Strömmer till SVT Nyheter.
Barn föreslås också kunna hållas kvar av polis i fler fall än i dag. Förslagen ska börja gälla i höst och regeringens mål är att bryta rekryteringen av barn och unga till gängen, men även att komma åt beställare av våldsdåd.
I dag får hemliga tvångsmedel inte användas mot barn under 15 år. Men i takt med att allt yngre barn rekryteras av de kriminella gängen har detta pekats ut som ett problem för polisen, som till exempel inte får ta sig in i minderårigas mobiler.
Utöver att försöka bryta rekryteringen är regeringens plan fortsatt att slå hårt mot gängens grova våld och att strypa den kriminella ekonomin.
– Vi befinner oss fortsatt i ett mycket allvarligt läge när det gäller den organiserade brottsligheten och problemen har byggts upp under väldigt många år, säger Strömmer.
Rekryterar online
Gunnar Strömmer har tidigare pekat på att utvecklingen när det gäller barnskjutningar går åt fel håll. 2022 var det 21 barn under 15 år som misstänktes för inblandning i mordärenden. Förra året var den siffran uppe i 120 barn. Tidigare i år presenterade regeringen en ”digital offensiv” för att förhindra rekrytering av barn online.