Ett stenkast från höghusen i Bredäng ligger det välmående villasamhället Mälarhöjden. Skillnaden mellan de två stadsdelarna brukar beskrivas som en av Stockholms största klassklyftor
- Det är egentligen bara en enda väg som skiljer dem åt. Men skillnaderna mellan områdena är jättestora. I Mälarhöjden bor höginkomsttagare, som funnits i Sverige mycket lång tid. Medan här i Bredäng är segregationen stor och de flesta kommer från andra länder ursprungligen, fortsätter Kristina Tranetoft.
“De vill inte ha sina barn i en mångkulturell skola”
Nästan 90 procent av eleverna på Bredängsskolan har utländsk bakgrund och de flesta av elevernas föräldrar har ingen högskoleutbildning.
Biträdande rektor Kristina Tranetoft bor själv i Bredäng och har sitt barn på skolan hon jobbar på. Men att elever med svensk bakgrund söker sig till Bredängsskolan är ovanligt.
– Vi har tyvärr tidigare märkt att när andra skolor i närområdet blivit fulla och vi har erbjudit en plats hos oss, avböjer föräldrar med motiveringen att de inte vill ha sina barn i en mångkulturell skola, säger hon.
Gäng utanför skolan – “Vi vill locka med utbildning”
Bredängsskolan har fått extra resurser av kommunen, då skolan anses vara en de mest socialt utsatta i Stockholm. Pengarna har skolan använt till två lärare i ämnen som svenska, engelska och matematik, men även för att satsa på mindre klasser och läxhjälp efter skolan.
Varför ska skolor med den här typen av förutsättningar få extra pengar jämfört med andra skolor?
– Vi måste hjälpa våra elever att lyckas, för kommer de vidare till gymnasiet går de en bättre framtid till mötes. Kommer de inte in på gymnasiet, vart ska de ta vägen då? Vi har gängen utanför. Vi finns i Bredäng, vi vet vilken verklighet som finns utanför oss på torget. Det finns saker som lockar där, men vi vill locka med utbildning, arbetsliv och framgång, säger Kristina Tranetoft.