Rickard Söderberg, operasångare och debattör

Pride för mig är en påminnelse om hur lyckliga vi ska vara som får och kan fira att vi är vara stolta över vilka vi är och vilka vi älskar. Lyfter man bara blicken ut i världen eller ut i vårt samhälle är det tyvärr inte självklart. Det är fortfarande ganska unikt att vi får lov att fira på detta sätt. Då är man så ödmjuk inför det som Pride står för.

Varje firande av Pride är en våg efter den sten som aktivisten och transikonen Marsha P. Johnson kastade vid Stonewall i juni 1969.

Kakan Hermansson, programledare, komiker, DJ, författare och konstnär

Pride för mig är i grund och botten ett extremt politiskt engagemang, det går inte att komma ifrån att det handlar om rättigheter, frustration över att vara förtryckt och att under en vecka kunna vara normen. Pridehouse har stått i fokus för mig med oändliga samtal och paneldebatter, den kamp som oinsatta heteros inte ser.

Jag tror Pride är för dem som inte har behovet av det, är vältränade bögar i fjäderboor. Hela veckan hör jag vittnesmål av folk som stött på artiklar eller samtal om att det är överdrivet med Pride, och att det inte behövs längre. Den där kd-politikern verkar inte vara insatt i förtrycket överhuvudtaget.

Fest behöver inte vara opolitiskt, tvärtom. Det är en enorm frihet att vara på ett dansgolv ned sin valda familj och dansa och kyssas med sin partner eller nån annan och inte vara rädd för att bli hånad, skrattar åt eller misshandlad. Det är inte överdrift utan vår verklighet.

Men Pride gör mig också otroligt provocerad. Detta året måste slå rekord i pinkwashing, alla företag som vecklar ut sina regnbågsflaggor... för vad? För att de denna vecka kämpar extra för transpersoners rättigheter? För att de förbuder bögskämt denna veckan? En flagga säger ingenting förutom att vilja tjäna pengar på oss hbtq-personer. Det är pinsamt.

Jag är stolt lesbisk och så tacksam för min hbtq-familj. Vi har varandra året om för att vi måste. Skulle uppskatta om alla som bryr sig så denna veckan tar fighten för oss de resterande 51.

Andi Jonsson, afropolitisk queeraktivist och sitter i RFSL:s förbundsstyrelse

Pride (stolthet) för mig är en fristad, några dagar om året då jag och mina vänner får vara huvudpersoner.

Jag tror att folk blir obekväma när de måste vidga sina perspektiv och ta hänsyn till mycket mer än vad som rör dem själva. Frågor ses som små och tillintetgörs. Fast det egentligen är ganska många som bär på liknande känsla.

Därför finns paraden. Då släpper vi hämningarna. 

Slutar ursäkta oss, går mot strömmen i en ganska stor ström.

Det handlar inte om att utmana bara för att. Nej, detta är högst personligt – och det personliga är som bekant, politiskt.

Jag går genom stan och noterar alla företag som passar på att synas lite extra nu när det är Pride. Jag vill hjälpa dem att göra mer och bättre saker än “bara” regnbågsrandig reklam. Någon dag ska jag kontakta dem och hjälpa dem att göra mer och bättre saker! Mera stolthet!

På kvällen vet jag vart jag ska gå. Till ett ställe där det är fierce att vara rasifierad, queer, trans… och bara fabulous.

Saga Becker, skådespelare och första transperson att vinna en Guldbagge

Pride för mig handlar om allas lika värde, att få vara och älska vem man vill. Det handlar om mänskliga rättigheter i grund och botten, Pride för mig är inte en självklarhet utan något som människor kämpar och lever för med livet som insats. Pride är kamp. Det är styrka, gemenskap och kärlek. Pride för mig är historien, det är nuet och det är framtiden.

Hedvig Lindahl, professionell fotbollsmålvakt

För mig betyder Pride som event att det är ett publikt tillfälle att som individ eller organisation visa att man står för människors lika värde och rätt till självbestämmande. Det står för samhörighet och förståelse och eventet i sig ger förnyad kraft att fortsätta stå upp för dessa mjuka, men viktiga, världen runt om i världen, i vardagen.