Inrikes

Hemmafrun – ett historiskt perspektiv

Uppdaterad
Publicerad

Kvinnans plats var i hemmet. Av naturen passade hon bäst som hemmets och familjens vårdarinna. Detta var länge den rådande åsikten.

I Sverige fick kvinnor rösträtt 1921. Den svenska arbetsmarknaden fungerade dock inte på lika villkor. Många arbetsuppgifter ansågs inte lämpliga för kvinnor, men framförallt var hushållsarbetet och barnpassning en heltidssyssla.

Någon barnomsorg av den omfattning vi nu känner till existerade helt enkelt inte. Så sent som 1950 hade bara 1,1 procent av alla barn i landet någon form av barnomsorg, i dag har omkring 85 procent av alla barn kommunal barnomsorg.

Hemmafrun ett ungt begrepp

I ett längre tidsperspektiv är hemmafruepoken egentligen inte så gammal. I det gamla bondesamhället var både kvinnan och mannen yrkesverksamma. Tillsammans drev de gården och skötte djuren. Christina Axelsson, prefekt vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola, står bakom den snart tjugo år gamla doktorsavhandlingen ”Hemmafrun som försvann.”

-Det var först under 1930-talet som begreppet hemmafru började användas på allvar. Då gav sig många människor av till städerna eftersom det var där jobben fanns. Jordbruket omvandlades och på landsbygden minskade arbetstillfällena, säger i dag Christina Axelsson.

Så föddes hemmafrun

-I samband med den omfattande industrialiseringen kom männen att bli de som lönearbetade utanför hemmet, kvinnorna ansvarade för hemmet och försörjdes ekonomiskt av sina män. Så föddes hemmafrun, menar Christina Axelsson.

I takt med den offentliga sektorns utbyggnad i slutet av 50-talet började kvinnor ta sig ut på arbetsmarknaden, och antalet hemmafruar började stadigt att minska. Men ännu i början av 60-talet arbetade bara 25 procent av de gifta kvinnorna utanför hemmet, i dag förvärvarsarbetar omkring 82 procent av alla svenska kvinnor.

Allmänt kan man säga att en kombination av efterfrågan på arbetskraft och jämställdhetssträvanden ledde till flera politiska reformer som gjorde det lättare för kvinnan att ge sig ut på arbetsmarknaden.

Det dröjde dock till 70-talet innan attityderna i det svenska samhället förändrades mer genomgripande. Det var då som barnomsorgen byggdes ut och kvinnors rätt till förvärvsarbete även skrevs in i lagen.

Martin Nilsson

martin.l.nilsson@svt.se

Fakta: Hemmafruar i Sverige

Uvecklingen antal hemarbetande kvinnor

* år 1930: 930 000

* år 1950: 1 240 000

* år 1991: 81 000

* Under 1930- och 40-talen hade nio av tio svenska barn en hemarbetande mor.

* Under 1980-talet hade mindre än ett av tio barn en mor som var hemmafru.

Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.