Foto: SVT

”Hoa-Hoa”: Skulle aldrig ställt upp i dag

Uppdaterad
Publicerad

För snart 40 år sedan blev tyngdlyftaren Lennart ”Hoa-Hoa” Dahlgren symbol för pappaledigheten tack vare en kampanj från Försäkringskassan. Men i dag skulle han aldrig ha ställt upp, säger han.

– Då fick varje familj välja om farsan skulle vara hemma eller inte och hur länge. Nu är det så att farsan måste vara hemma en viss tid, annars bestraffas familjebildningen med tre månader utan pröjs. Det skulle jag aldrig ställa upp på, för det är inte demokratiskt. Dessutom undrar jag hur riksdagen vet bättre än familjerna hur de ska ta ut ledigheten, säger Lennart ”Hoa-Hoa” Dahlgren till Agenda.

41 år har gått sedan föräldraförsäkringen såg dagens ljus. Då, på 1970-talet, låg fortfarande ett löjets skimmer över en pappa som ägnade sig åt småbarnsvård.

Agenda

Det var så udda att samhället behövde en kampanj – och i den blev tyngdlyftaren Lennart ”Hoa-Hoa” Dahlgren huvudperson. Affischbilden av honom i Försäkringskassans kampanj i slutet av 1970-talet, där han iförd blågul tröja höll en bebis på sin muskulösa arm, blev en symbol för pappaledigheten.

”Försäkringen måste reformeras”

Utvecklingen går långsamt. Om inte takten ökar kommer det att ta decennier innan mammor och pappor delar föräldraledigheten lika. Det är inte acceptabelt, menar statsvetaren och liberala ledarskribenten Svend Dahl som på förra regeringens uppdrag ledde utredningen “män och jämställdhet”.

– Det är ett oerhört viktigt politiskt styrmedel inom jämställdhetsområdet. Om man vill ha en mer jämställd arbetsmarknad måste man sannolikt reformera föräldraförsäkringen. Det är väldigt svårt att uppnå på något annat sätt, säger han.

Dahl menar att minst en tredjedel av dagarna måste öronmärkas åt fäderna. Det menar också Socialdemokraterna. Den ansvariga ministern vill gå ännu längre och dela dagarna lika mellan föräldrarna. 

– Min personliga uppfattning? Jag tror att det hade varit bra för Sverige med en helt individualiserad föräldraförsäkring, säger Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister.

Förslaget: En tredje pappamånad

Men så blir det inte på långa vägar. Regeringen nöjer sig med att försöka få igenom en tredje pappamånad.

– Även om vi just nu bara har parlamentariskt stöd för ytterligare en tredje månad så är det ett steg i rätt riktning. Men det behövs mer, säger hon.

Vänsterpartiet vill ha mer

Medan Rosanna Dinamarca, feministisk talesperson för Vänsterpartiet, säger så här:

– Vill man bara uppnå att männen ska ta ut några dagar till, då förstår jag att man är nöjd.  Men om man vill förändra kvinnors livssituation, då måste man ta större steg.

– Man kan mycket väl tycka att det är ynkligt. Jag kan tycka att det är ännu mer ynkligt att det inte har hänt något sedan 2002.  Här tar vi ett initiativ och lägger fram ett förslag som går i den riktning som även Vänsterpartiet vill, säger Annika Strandhäll.

Kanske finns förklaringen till regeringens försiktiga steg i att man, inte minst inom socialdemokratin, fruktar att många väljare resonerar ungefär som Lennart ”Hoa-Hoa” Dahlgren:

– Jag väntar bara på att dom ska börja kräva att farsorna ska amma halva tiden också, det är väl på den linjen.

Jämför med rökförbudet

Men det finns de som menar att politikerna måste våga ta impopulära beslut och att man kan jämföra med när det blev förbjudet att röka på krogen.

– Det var ett väldigt liv innan man väl fattade beslutet. Men efteråt tyckte alla att det här är ju ganska bra, vad konstigt att vi inte tyckte det tidigare, säger Svend Dahl.

Det har gått tolv år sedan den andra pappamånaden infördes. För att få igenom en tredje månad behöver regeringen stöd från Vänsterpartiet.  Ett stöd som inte alls är självklart.

– Fram tills att något händer så driver Vänsterpartiet individualisering av föräldraförsäkringen, säger Rosanna Dinamarca.

Men är det ens tänkbart att Vänsterpartiet skulle rösta nej till en tredje pappamånad?

– Det blir så hypotetiskt att prata om den typen av frågor, säger hon.

– Jag skulle tycka det kändes oerhört märkligt om man väljer att fälla det enda förslaget på tolv-tretton år, som faktiskt går i den riktning som man själv argumenterar att man vill ha, säger Annika Strandhäll.

– Om man gör anspråk på att kalla sig en feministisk regering, då duger inte det här. Då måste man faktiskt våga ta ett större kliv, säger Rosanna Dinamarca.

Agenda söndag 8 mars kl 21.15 i SVT2. Se programmet här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet