Gymnasielever i Stockholm pluggar matte inför det nationella provet. Foto: TT/Arkivbild

Regeringen föreslår: Högskolebehörighet även för yrkeslinjer

Publicerad

Regeringen föreslår att alla yrkesprogram i gymnasiet måste innehålla kurser som ger högskolebehörighet från hösten 2019. Eleverna ska dock kunna välja bort de kurserna.

– Vi behöver se till att fler ungdomar väljer gymnasiets yrkesprogram, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Han pekar på att det till exempel råder stor brist på golvläggare, kockar, svetsare och undersköterskor.

Löfven uppger att det skett ett ”dramatiskt tapp” när det gäller antalet elever som går yrkeslinjerna på gymnasiet.

Läsåret 2007/08 gick drygt 35 procent av alla nybörjarelever på en sådan utbildning. Läsåret 2016/17 hade siffran sjunkit till 23 procent.

Anklagar Alliansen

Löfven hävdar att nedgången beror på att den förra regeringen avskaffade högskolebehörigheten på yrkesprogrammen.

– Det stora tappet kom efter att den förra regeringen började prata om och sedan de facto avskaffa behörighetskravet, säger han.

Löfven anklagar den förra borgerliga regeringen för att ”lura in unga i en återvändsgränd”.

Alla gymnasieelever har i dag rätt att läsa in kurser som ger högskolebehörighet. På yrkesprogrammen måste det dock ske som individuellt val eller som utökat program.

Skapar problem

I de flesta yrkesprogrammen krävs att eleverna väljer att studera två eller tre kurser i svenska och engelska som tillval för att få högskolebehörighet. Det kan skapa problem för eleverna, till exempel genom att de måste prioritera bort yrkeskurser eller att scheman krockar.

Nu föreslår regeringen i en lagrådsremiss att kurser som ger behörighet till högskolan ska ingå i yrkesprogrammen redan från början. Tanken är att det ska upplevas som tryggare för de elever som inte bestämt sig för om de vill studera vidare efter gymnasiet.

De elever som inte är intresserade av att läsa vidare ska dock kunna välja bort de teorietiska kurser som ger högskolebehörighet.

Men då krävs ett aktivt val, påpekar gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lärarförbundet positiva

Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, är positiv till förslaget.

– Det är ett jätteviktigt besked och en fråga som vi drivit länge inom Lärarförbundet. Nu får alla gymnasieungdomar möjligheten att studera vidare och vi hävdar att de kunskaper som högskolebehörigheten ger är kunskap som du behöver för att ta full del av samhället som en aktiv samhällsmedborgare, säger hon.

Hon menar att det minskade antalet sökande till yrkesprogrammen beror på att utbildningarna inte gav högskolebehörighet.

– Ja absolut. Det är tydligt att fler kommer att kunna välja yrkesprogrammen och det drömyrke de har utan att behöva hamna i en återvändsgränd, säger Johanna Jaara Åstrand.

Förslaget

Visa

Yrkesprogrammen ska innehålla de kurser som krävs grundläggande behörighet.

I dag måste eleverna välja till de kurserna. Enligt förslaget ska eleverna göra ett val om de inte vill gå kurserna.

För att inte tränga undan yrkeskurser föreslås att programmen utökas till 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng mot dagens 2 500.

Förändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2019 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019.

Källa: Regeringen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer