Inplastade provhäften, avstängda mobiltelefoner och fler vakter i skrivsalen är några sätt att stoppa fusket på högskoleprovet. Men viktigast blir den försäkran på heder och samvete som alla provdeltagare numera måste skriva under.
Kännbara konsekvenser
Det tror Tuula Kousmanen, avdelningschef på Universitets- och högskolerådet UHR och ansvarig för provet:
– Sedan försäkran infördes hösten 2016 får vi polisanmäla ertappade fuskare och dessutom stänga av dem från fler prov. Därmed har konsekvenserna blivit kännbara, och vi tror att det avskräcker många från att fuska.
Genom att låta ordningen på frågorna variera mellan olika provlokaler har det gått att avslöja fuskarna i efterhand genom deras systematiskt felaktiga svar. Hittills har ett tiotal dömts för osann försäkran, och fler blir det i takt med att domstolarna betar av de anmälda fallen.
Förutom två års avstängning från högskoleprovet har straffen handlat om dagsböter, men även fängelse finns i straffskalan.
Avancerade lösningar
SVT Dolds granskning har visat hur fuskare under flera år kunnat köpa sig toppresultat på högskoleprovet och på så sätt fuska sig in på prestigeutbildningar.
Dessutom hur organiserade ligor tjänat miljoner på att sälja de rätta svaren och leverera tekniska hjälpmedel för fusket. Bland annat sändare och trådlösa hörsnäckor så små att de går att dölja inne i örat.
I våras slog polisen och Ekobrottsmyndigheten till mot ett av fusknätverken och de misstänkta gärningsmännen är sedan dess häktade. En åtgärd som enligt UHR haft tydlig effekt:
Stopp för marknadsföringen
– Vi har kan se hur polisens tillslag satt stopp för det organiserade fusket, åtminstone annonserar ligorna inte längre öppet på sociala medier. I och med att verksamheten nu betraktas som kriminell har Facebook har också blivit mycket bättre på att stänga ned sidor som marknadsför fusket, säger Tuula Kousmanen.
Totalt har 49 284 personer anmält sig till höstens prov, som sker på 120 orter spridda över hela landet. Det är 6 547 färre än i fjol, en nedgång man främst kan tacka högkonjunkturen för. När det är lätt att få jobb väljer många unga bort att fortsätta med studier direkt efter gymnasiet.