Fågelviksgymnasiets glansdagar var under 1990-talet då omkring 800 elever gick på skolan. Det byggdes i början av 1980-talet och var en gemensam satsning av kommunerna Hjo, Tibro och Karlsborg. Men i samband med det fria skolvalet så ökade konkurrensen mellan skolorna och allt färre elever valde Fågelviksgymnasiet som förstahandsval. I stället lockade större orter som till exempel Skövde. En stad som ligger ett par mil bort.
För drygt två år sedan så beslutade kommunfullmäktige att Tibros enda gymnasieskola skulle läggas ner. Så inför sommarlovet 2018 gick bara 80-talet elever kvar, samtliga i årskurs tre.
– Den analys vi gjorde 2016 visade att det fattades 17 miljoner kronor för att det här skulle gå ihop med så pass få elever, säger Rolf Eriksson, (S) kommunalråd Tibro kommun.
Ett parti röstade emot
Av de åtta partierna i kommunfullmäktige var det bara Sverigedemokraterna som röstade emot en nedläggning av Fågelviksgymnasiet:
– För det första gick det alldeles för fort att lägga ner detta, underlaget var bristfälligt och det saknades en konsekvensanalys som vi har efterfrågat, säger Åse Nicklasson (SD) Tibro kommun.
Är det rimligt att driva ett gymnasium med så få elever?
– Vi har inga planer på att driva en skola med så få elever utan vi kommer att locka hit elever så att det blir en blomstrande skola igen, säger Åse Nicklasson.
Enligt henne har eleverna inte blivit tillfrågade om varför de inte väljer fågelviksgymnasiet.
– När kommunledningen märkt att elevantalet har sjunkit så har de lagt ner ett gymnasieprogram då och då och aldrig tänkt nytt och frågat vad eleverna vill ha, säger hon.
Stor skattehöjning
Vad skulle ett ja till en återstart av gymnasiet innebära då?
– Det skulle innebära en rejält stor skattehöjning eller besparingar inom andra verksamheter och det tror jag inte att något politiskt parti är villig att göra, säger Rolf Eriksson, (S).
Skattehöjning eller besparingar, är det verkligen värt det?
– Det är klart att det kostar pengar att starta om skolan, men vi ska göra den så attraktiv att vi lockar elever från andra städer också. Då kommer skolan att gå ihop ekonomiskt igen, säger Åse Nicklasson.