Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Sveriges mest extrema utbildning för civila

Gisslanutbildningen på K3 i Karlsborg hyllas av den just frisläppta journalisten Niclas Hammarström, men nu hotas Överlevnadsskolan av omfattande besparingar. SVT har fått en unik möjlighet att skildra Sveriges kanske mest extrema utbildning för civila inifrån.

Jag är tillbaka igen – i Karlsborg. Sitter stel och frusen i nån övergiven del av fästningen och det är inte alls som hemma, men väldigt välbekant ändå. Jag tänker mest på vad jag borde ta tag i nu, i den här minst sagt begränsande omgivningen. Det finns ändå en hel rad saker jag borde göra.

Det är mindre än nio månader sen som SVT:s fotograf Jenny Söderqvist och jag gick Försvarets överlevnadsskola för journalister. Vi gick den tillsammans med Niclas Hammarström och Magnus Falkehed, som just har suttit gisslan i Syrien, och ett 10-tal andra kollegor från Sverige och Norge.

Vi och flera andra i gruppen hade redan fått i uppdrag att bevaka olika oroshärdar i världen. Att bli tagen gisslan under ett sånt uppdrag känns inte speciellt osannolikt längre.

Det var det ju inte heller.

”Allt på kursen hände, i verkligheten”

Frilansjournalisten och fotografen Niclas Hammarström försöker fortfarande landa här hemma, efter sex veckor i svår fångenskap hos kidnappare i Syrien. Han har rätt fullt upp med det, men berättar i telefon hur han uppfattar betydelsen av överlevnadskursen i dag.

– Så fort jag fick syn på vägspärren där vi blev tillfångatagna i Syrien så tänkte jag på överlevnadsskolan. Allt som hände där, hände oss på riktigt sen, i verkligheten. Precis allting, säger han.

Magnus Falkehed ger också gärna alla lovord han kan till skolan i Karlsborg, och Niclas Hammarström förklarar att den bidrog till att de kunde känna sig mycket lugnare.

– Det är klart vi var rädda när vi blev tillfångatagna, men till och med efter att jag blivit skjuten kände jag mig kolugn. Och då fick vi ju använda en del sjukvårdskunskaper från kursen också, säger han och skrattar lite torrt.

Magnus Falkehed har sagt i en annan intervju något i stil med att han inte tror att han hade klarat sig i 10 minuter utan kunskaperna de fick med sig från Karlsborg. Så här säger Niclas Hammarström i dag:

– Den här kursen var helt ovärderlig, om jag ska vara helt ärlig. Jag vet inte om jag kan säga att den räddade våra liv, men den gjorde det fan så mycket enklare, allting.

En del hemliga moment

Det finns en viktig regel på kursen: Man pratar inte om allt som händer här. Det är dels för att inte sprida strategier vid tillfångatagande till fel personer, fast kanske ännu mer – för att inte förstöra olika överraskningsmoment för kommande elever.

– Vi utsätter medvetet våra elever för ett kraftigt stresspåslag, samma stress som de skulle tvingas möta i en verklig gisslansituation, säger Jonas Månsson, ställföreträdande chef för Försvarsmaktens Överlevnadsskola och ansvarig för gisslandelen under utbildningarna.

Kurserna ser annorlunda ut för journalister jämfört med för försvarets personal, de är till exempel mycket mindre fysiskt krävande. Men stresshanteringen är central i alla utbildningarna.

– När man blir väldigt pressad är det lätt att reagera fel, man har inte alltid kontroll över sig själv i en sådan situation. Då kanske man börjar slåss eller försöker fly trots att utsikterna att lyckas med det är dåliga. Det vi gör är att lära eleverna att komma över den instinkten, och att kunna tänka rationellt ändå, säger Jonas Månsson.

Intervjuer med överlevare

Det är inga gissningslekar de ägnar sig åt. Jonas Månsson har själv deltagit i omfattande svensk forskning där man intervjuat personer som har suttit gisslan, ända sedan kriget i Kongo på 50-talet och fram tills i dag.

– De här kurserna bygger på erfarenheter från gisslansituationer över hela världen, och vi inriktar oss på tekniker och strategier som har visat sig fungera i verkligheten.

Tidigare var rådet till eleverna att inte utmärka sig, utan att försöka vara passiva och hålla sig i skymundan och hoppas att allt skulle gå bra.

– I dag lär vi ut något helt annat. Att man ska vara så aktiv som det går, för att kommunicera med gisslantagarna och för att undvika att bli sedd bara som en handelsvara, säger Jonas Månsson.

Omfattande lämplighetsscreening

Det som gör den här utbildningen världsunik är den extremt intensiva och extensiva gisslanträningen. Liksom det faktum att försvaret även utbildar speciella instruktörer som blir experter på att leda deltagarna till ett fruktbart uppförande efter ett eventuellt tillfångatagande.

Tora Candal är en av de mest erfarna CACI-instruktörerna(Conduct after Capture Instructor) på kursen. Hon är i grunden utbildad på Försvarets tolkskola i språket dari, språkkunskaper som är värdefulla som instruktör. Hon har också tjänstgjort som tolk med de svenska styrkorna i Afghanistan.

Men CACI-instruktörerna screenas också noga för lämplighet. Det kräver en mental styrka att kunna pressa andra, på rätt sätt. Och en av de viktigaste egenskaperna som efterfrågas är empati, att man har förmåga till inlevelse och förståelse för andras situation.

– Det är verkligen många utmaningar. Vi fungerar ju både som instruktörer och skådespelare under utbildningarna. Och det är inte så lätt att gå in och ur rollen som en elak person och ändå bevara sitt snälla jag därunder, säger Tora Candal.

De arbetar mycket med just den omställningen, att kunna gå ur rollen så fort som möjligt, och Tora Candal säger att hon har stor nytta av sina kunskaper i andra situationer också, inte minst de hotfulla.

– Men vi har en väldigt fin sammanhållning i gruppen, det tror jag är jätteviktigt, och det är faktiskt väldigt roligt att lära andra att klara av den här typen av situationer, säger hon.

– Jag upplever att deltagare på journalistutbildningarna ofta lever sig in i övningarna lättare än andra. Det kanske är för att de ser att det finns en reell risk att det skulle kunna inträffa i verkligheten, säger Tora Candal.

Hotas av nedskärningar

På Överlevnadsskolan förbereder man sig inför vårens utbildningar genom att åka till Kiruna för träning och tester. Men frågan är hur det blir med kurserna längre fram. Försvaret står inför stora besparingar och i K3:s egen konsekvensanalys föreslås Överlevnadsskolan minska drastiskt. Nära två tredjedelar av personalen, eller 10 av 16 anställda, riskerar att få gå.

– Om de här förslagen genomförs så kommer det att påverka både våra möjligheter att utbilda Försvarsmakten och andra. Journalistutbildningarna hör till en av de kurser som vi skulle få ställa in, säger Jonas Månsson.

Försvarsmaktens Överlevnadsskola

Visa

En del av K3 i Karlsborg. Här utbildas försvarets personal inom både överlevnad och undsättning. Skolan har högt anseende utomlands och håller även kurser för polisen och stöttar Folke Bernadotte-akademin i dess utbildningar för UD och Sida. Den håller också kurser för journalister som arbetar i oroshärdar.

Källa: Försvarsmakten.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer