Se när Idun släpptes ut på fjället och blev en del av den vilda myskoxflocken. Foto: Mitt i naturen– I klimatets spår

Myskoxen Idun räddade Sveriges krympande vildhjord

Uppdaterad
Publicerad

Den svenska myskoxstammen minskade från 34 till 5 djur på några årtionden. Då flögs myskoxen Idun upp på fjället från hägnet hon hade växt upp i.    

– Då fanns det bara en ko i flocken som var könsmogen. Så hon kom i grevens tid, säger Hielke Chaudron vid Myskoxcentrum i Tännäs.

Myskoxen dog ut i Skandinavien efter istiden och finns naturligt endast i Kanada och på Grönland. På 1950-talet introducerades elva kalvar från Grönland i trakten kring Dovrefjäll i Norge och 1971 tog sig en liten flock på fem djur över gränsen in i Härjedalen. Som mest fanns det 34 myskoxar i den svenska flocken men 2013 var antalet nere på 5 igen.  

Sprang direkt till den vilda flocken

Sjukdomar som uppkommer på grund av ett varmare klimat och en för liten genetisk spridning i flocken är två tänkbara anledningar till att den minskade så kraftigt. Men 2013 utökades genpolen när Idun transporterades med helikopter från Myskoxcentrum i Tännäs till sin nya familj på fjället. 

– När hon såg dem sprang hon raka vägen dit. Alldeles som hon inte gjort något annat, säger Hielke Chaudron i Mitt i naturen – I klimatens spår. 

Bara två könsmogna kor i flocken

Exakt hur många kalvar Idun har fått är oklart eftersom det ibland kan vara svårt att veta vem av flockens två könsmogna kor som har kalvat. Men Hielke Chaudron tror att hon har fått mellan fyra och sex stycken.  

– Idun hade jättestor påverkan på antalet, för när hon kom fanns det bara en könsmogen ko, som dessutom dog något år senare. Så hon kom i grevens tid. 

Vill ni veta mer om myskoxar och de djur som gynnas respektive missgynnas av klimatförändringarna? Se Mitt i Naturens – I klimatens spår i SVT Play.

Fakta Myskoxe

Myskoxens latinska namn är Ovibos moschatus. Ovibos kommer från ovis (får) och bos (oxe). Inuiterna kallar myskoxen Umingmak – ”Den skäggige”. 

Myskoxen blir 200-250 cm lång, 130-165 cm hög och väger 250-500 kg (hanar i fångenskap upp till 650 kg) och blir könsmogna vid tre-fyra års ålder. Under parningstiden avsöndrar hanarna ett myskdoftande sekret från ögonkörtlarna. Kalven föds oftast i maj månad och väger då ca 7kg.  

På våren fäller djuren den under vintern så värmande bottenullen. En vuxen myskoxe kan fälla 2,5 kg bottenull. Ullen kallas för quivit, den värderas mycket högt och är den mest finfibriga ull som finns. 

Källa: Nationalencyklopedin, Myskoxcentrum  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.