Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fört frågan om ett svenskt Nato-medlemskap högt upp på den politiska dagordningen. Opinionsundersökningar visar att allt fler svenskar vill gå med i Nato. Nästan hälften av de svenska väljarna är nu positiva till ett Nato-medlemskap.
I riksdagen är det fyra partier som vill att Sverige går med i Nato; Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Någon majoritet i riksdagen för ett medlemskap finns alltså inte. Sverigedemokraterna har dock släppt sin tydliga nej-linje och har öppnat för ett medlemskap, till exempel om Finland går med.
Uppmärksammat uttalande
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är motståndare till ett medlemskap. Även om enstaka S-debattörer öppnat för en omsvängning i frågan får de inget stöd av partiledningen. Statsminister Magdalena Andersson hävdade statsministern nyligen att ett svenskt Nato-medlemskap skulle destabilisera säkerhetsläget i norra Europa. Ett uttalande som rönte internationell uppmärksamhet eftersom det är så företrädare för den ryska regeringen brukar beskriva konsekvenserna av ett svenskt Nato-medlemskap.
När moderatledaren Ulf Kristersson på fredagen gör sitt utspel om Nato-frågan på DN Debatt finns här flera viktiga positionsförändringar jämfört med hur Moderaterna tidigare har beskrivit frågan.
När ett svenskt Nato-medlemskap diskuterades under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister menade han att ett sådant bland annat förutsatte Socialdemokraternas stöd och att Finland valde att gå med. Här håller Ulf Kristersson inte med. I stället menar Kristersson att om han blir statsminister och det finns en majoritet i riksdagen för att lämna in en ansökan så kommer det att ske. Oavsett vad Socialdemokraterna tycker och oavsett vilket beslut Finland kommer fram till.
Att ge Socialdemokraterna en särställning och de facto en vetorätt mot en Nato-ansökan är inte längre en förutsättning på grund av det förändrade parlamentariska läget, menar Moderaterna som anser att Sverigedemokraternas stöd för en medlemskapsansökan är fullt tillräckligt.
Het valfråga
Helst vill Moderaterna att Sverige och Finland gemensamt blir medlemmar av Nato. Skulle Finland efter vårens diskussion i riksdagen landa i ett nej kommer dock Kristersson om han blir statsminister ändå att försöka driva igenom ett ja i den svenska riksdagen.
Allt detta bäddar för att Nato-frågan blir en viktig valfråga i höst. Det ska dock inte uteslutas att en medlemskapsprocess då redan kan ha inletts, till exempel om Finland i vår bestämmer sig för att lämna in en ansökan.
När de svenska riksdagspartierna nu diskuterar hur det säkerhetspolitiska läget har förändrats efter Rysslands anfall mot Ukraina sneglar de också på hur de finska riksdagspartierna analyserar läget. Precis som i Sverige förs en diskussion om för- och nackdelar med ett Nato-medlemskap och flera bedömare tror att Finland mycket väl kan landa i ett beslut om att lämna in en ansökan om medlemskap.
Processen i Finland kommer alltså att ha stor betydelse för processen i Sverige och vice versa. Skulle Finland landa i ett beslut att gå med i Nato sätter det press på den svenska regeringen att byta ståndpunkt i frågan. Skulle Sverige välja att gå med i Nato blir det svårt för Finland att stå utanför.