– Tyvärr är det svårt att hitta bra lärare. Det finns inte så många legitimerade lärare i Sverige, så man hoppas att högskolorna och universiteten löser det väldigt snabbt, säger Catharina Elgh-Linander, rektor på Sveaskolan.
I läraren Fengping Mao Palmblads klassrum hälsar eleverna i sjätte klass på kinesiska och skriver kinesiska siffror på tavlan utan problem, trots att de bara haft fem lektioner.
Stark marknad
Sedan fyra år tillbaka har eleverna här kunnat läsa kinesiska från årskurs sex. Den första tvekan har ersatts av stort intresse, inte bara för språket, utan även för landets kultur och historia.
– Medvetenheten ökar, man förstår att den arbetsmarknad som möter våra elever kommer att vara mycket mer påverkad av Kina än vad den är i dag, säger Catharina Elgh-Linander.
Just detta att Kina är en så stor och stark marknad var ett viktigt argument när den förra regeringen beslutade om en speciell kursplan för att få fler unga att läsa kinesiska.
– Det har varit en trend att intresset har ökat i flera år, säger Ylva Rosing på Skolverket.
Hon har också märkt att fler vill fortsätta med kinesiska på gymnasiet. Och trenden märks inte bara i Sverige – även Norge, Finland, Nederländerna och Skottland satsar på kinesiska.
Framtidsspråk
Victor Feilberg går i årskurs nio och har läst kinesiska i tre år. Han är övertygad om att han kommer att ha användning av språket i framtiden.
– Kina är en drivande motor nu med alla fabriker i landet till exempel. Jag kommer att fortsätta med språket på gymnasiet.
I somras fick Lunds universitet, som första lärosäte i landet, tillstånd att utbilda lärare i kinesiska. Planen är att utbildningen ska starta hösten 2015.