Enligt tidnigen går hälften av behållningen på ca 3,5 miljarder kr till en stiftelse, medan de fem barnen delar på andra halvan. Det ger dem cirka 350 miljoner kronor var.

Hur den rent praktiska fördelningen av de olika tillgångarna ska göras mellan arvingarna är hemligt, skriver Affärsvärlden.

Jan Stenbeck avled hastigt 2002.

Strid om arvet

Striden om arvet har förts ända sedan Jan Stenbecks hastiga bortgång.

Två olika frågor har stått i centrum.

Dels handlade om den utomäktenskaplige son som Stenbeck visade sig ha i Stockholm. Dels gällde det om någon del av arvet skulle gå till hans hustru, Merrill MacLeod.

Okänd son

När det uppdagades att Stenbeck haft en tidigare okänd son, född 1997, bestred representanter för de övriga barnen att denne skulle få del i arvet.

I det sammanhanget blev det strid av var boutredningen skulle göras, och det dröjde innan det stod klart att den skulle ske i Sverige, vilket var vad företrädare för den utomäktenskaplige sonen hade krävt. Boutredningen blev klar i januari i år.

Skilsmässa

När det gällde hustrun, komplicerades frågan av att Stenbeck lämnat in ansökan om skilsmässa, men att denna inte hade trätt i kraft vid Stenbecks död.

Det är nu klart att hon inte hade någon del i arvet.

Merrill MacLeod avled i februari i år, och om hon hade fått del i arvet hade i sin tur hennes fyra barn med Jan Stenbeck fått en större andel.

Arvsstrider är ingen nyhet i familjen Stenbeck. Jan Stenbeck förde själv en uppslitande strid med sina syskon om hur arvet efter fadern, Hugo Stenbeck, skulle skiftas.

I den del som inte handlar om pengar, utan om makten över Stenbeck-sfären, är det dottern Cristina som står som faderns obestridda arvtagare. Hon sitter i dag i styrelsen för sju av de viktigaste bolagen inom Stenbecksfären.