-Det blir kärvt in i det sista, säger miljöminister Andreas Carlgren.
Han deltar just nu i det andra klimat- och energimötet inom Major Economies Forum (MEF), en USA-initierad serie möten mellan de största ekonomierna på jorden vid sidan om de egentliga klimatförhandlingarna.
Avsikten med forumet är att underlätta förhandlingsprocessen mellan de länder som i praktiken står för merparten av utsläppen av växthusgaser.
Andreas Carlgren deltar eftersom Sverige blir EU:s ordförandeland i juli, och han då kommer att leda EU:s miljöministrar vid mötet i Köpenhamn när ett nytt internationellt klimatavtal ska se dagens ljus, om allting klaffar.
”Mycket segt”
Samtalen, som hålls i Paris, har gällt den stora knäckfrågan: storleken på de framtida utsläppsminskningarna, fram tills 2020.
FN:s klimatpanel förespråkar minskningar på 25-40 procent jämfört med 1990, men än så länge är det bara EU som har gjort utfästelser i den storleksordningen, och det är mycket tveksamt om USA, Japan och Kanada är beredda att gå så långt.
Carlgren påpekar att Barack Obama i princip redan har gett besked: USA kan klara en minskning på 14 procent, men inte jämfört med 1990, utan med 2005. Detta är i praktiken långt under EU:s åtaganden.
-Situationen är inte lätt. Det kommer att bli mycket segt att nå ända fram. EU förväntar sig att USA ska göra mer. Men avgörande är vad Obama kan få igenom i kongressen, säger Carlgren.
Alla avvaktar
Problemet förvärras av att Kina, Indien och andra utsläppsgiganter bland u-länderna inte vill binda sig för några åtaganden så länge de inte vet vad de rika länderna är beredda att göra.
-Så är det. Alla pekar på varandra. Allting står och väger just nu, säger Carlgren.
Ett nytt möte inom MEF ska hållas i slutet av juni, och i juli möts G 8-länderna. Kanske klarnar läget lite då, men Carlgren är tveksam.
-Vi borde ha haft allt på bordet redan nu. Å andra sidan har jag hela tiden trott att det skulle bli precis så svårt som det nu är, säger han.