Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

För att minska skolsegregationen har flera skolor med låga studieresultat runt om i Sverige lagts ner och dess elever flyttats till andra skolor med syftet att ge dem bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. Foto: TT/SVT

Klyftan mellan bra och dåliga skolor ökar

Nästan var femte elev som gick ut nian i våras var inte behörig till gymnasiet. Flera skolor med dåliga studieresultat har under de senaste åren lagts ned.

17,5 procent av de som gått ut högstadiet hittills i år har inte varit behöriga till gymnasiet. Klyftan mellan bra och dåliga skolor när det gäller studieresultat har vuxit kraftigt sedan i slutet av 90-talet. Flera skolor med dåliga studieresultat, som lockat allt färre elever, har under de senaste åren lagts ned. Eleverna har flyttats till andra skolor som anses kunna ge bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. 

1998 var andelen elever som gick i skolor där minst 20 procent av eleverna inte var godkända i kärnämnena (matematik, engelska svenska/svenska som andra språk) fem procent. Lika stor andel, fem procent, fanns i skolor med högst en procent ej godkända i kärnämnena. Sedan dess har klyftan mellan bra och dåliga skolor vuxit.

Ökad segregering orsaken

Skolverkets senast tillgängliga statistik, från 2013, visar att andelen elever i skolorna med minst 20 procent ej godkända elever hade vuxit till 17 procent medan andelen elever i skolor med högst en procent ej godkända elever låg på 7,8 procent. 

Boendesegregering och det fria skolvalet är ett par orsaker som olika forskare lyfter fram som förklaring på den ökande skolsegregeringen som innebär att elever med utländsk och svensk bakgrund i allt högre utsträckning går på olika skolor. Enligt Skolverket söker sig elever med svensk bakgrund bort från skolor där andelen elever med utländsk bakgrund är hög.  

Byter för bättre betyg

För att minska skolsegregationen har flera skolor med låga studieresultat runt om i Sverige lagts ner och dess elever flyttats till andra skolor med syftet att ge dem bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. Det gäller bland annat Vivallaskolan i Örebro vars högstadium nu fasas ut. Rosengårdsskolan i Malmö och Arabyskolan i Växjö som lades ner för några år sedan är ett par andra exempel. För de allra flesta eleverna som flyttades från de skolorna blev skolbytet ett lyft. 

– När man tittar på betygsresultaten kan man säga att eleverna generellt sett förbättrade sig och på individnivå har jag sett fantastiska resultatförbättringar, säger Mats Wahlsten som är rektor på Norregårdsskolan som tog emot majoriteten av eleverna från Arabyskolan.  

”Inkludering på längre sikt”

Men han är ändå inte övertygad om man löser på problemen på lång sikt genom att lägga ned dåligt fungerande skolor.

– Utifrån målen som politikerna satte upp har man lyckats men frågan är hur man jobbar med integration och inkludering på lite längre sikt, säger han till SVT. 

– I vissa fall så kan det säkert vara bra att lägga ner vissa skolor, men det löser ju inte det grundläggande problemet, säger Åsa Fahlén, ordförande i lärarnas riksförbund.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Skolnedläggningar

Mer i ämnet