Carl Schlyter, tidigare miljöpartist och numera kampanjledare för Greenpeace, är mycket kritisk till koldioxidinfångning. ”Helt ohållbar teknik”, säger han. Foto: SVT

Koldioxidlagring minskar utsläppen kraftigt – men miljörörelsen kritisk

Publicerad

En av världens största anläggningar för att lagra koldioxid kan snart få grönt ljus i Norge. Att fånga in och lagra koldioxid är sannolikt nödvändigt för att begränsa jordens uppvärmning, enligt FN:s klimatpanel – men miljörörelsen är kritisk.

I Värtahamnen i Stockholm står en anläggning som skulle kunna bli ett slags jättedammsugare för koldioxid. Energibolaget Stockholm Exergi har testat tekniken i ett år och vill nu bygga en storskalig anläggning som ska kunna fånga in 800 000 ton koldioxid per år. 

– Det motsvarar utsläppen från all biltrafik i Stockholm under ett år. Så det är en enorm kolsänka vi skulle kunna skapa, säger vd Anders Egelrud. 

Stockholm Exergi hoppas kunna skeppa sin koldioxid i lastfartyg till Norge, där den ska pumpas ner långt under havsbottnen i Nordsjön. Anläggningen som heter Northern Lights finns ännu inte, men senare i höst väntas norska Stortinget ge klartecken för finansieringen av bygget. 

Många i miljörörelsen är kritiska

Enligt FN:s klimatpanel är tekniken att fånga in och lagra koldioxid – som kallas CCS och står för Carbon Capture and Storage -  sannolikt nödvändig för att begränsa jordens uppvärmning till väl under två grader. Men många i miljörörelsen är kritiska.

– Den upprätthåller ett gammalt system som går ut på att fortsätta att förbränna saker som förgiftar atmosfären, vilket skapar avfall i form av koldioxid, säger Carl Schlyter, tidigare miljöpartist men nu kampanjledare på Greenpeace. Han vill hellre satsa på andra sätt att fånga in koldioxid, som att avverka mindre skog och låta den göra jobbet.

Även klimataktivisten Greta Thunberg är kritisk till CCS-tekniken och har sagt att hon tvivlar på att den går att skala upp på de nivåer som behövs.

Vem ska betala för tekniken?

Men allt pekar på att tekniken kan skalas upp, menar Filip Johnson, professor i energiteknik på Chalmers. Han håller med miljörörelsen om att CCS-tekniken inte är någon universallösning på problemen, men menar att det är en av flera tekniker och åtgärder som behövs. 

Men frågan är vem som ska betala för tekniken, som än så länge är dyr. Varje infångat ton koldioxid beräknas kosta ungefär tusen kronor. Stockholm Exergi vill att staten går in. 

– Jag delar miljörörelsens syn på att vi måste bort från de fossila bränslena. Men vi kan ju också konstatera att det kommer inte att räcka och tiden är ganska kort. Vi kommer behöva göra båda delarna under överskådlig tid, säger Anders Egelrud, vd på Stockholm Exergi.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.