Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Trots hård kritik mot Narconon har svenska kommuner fortsatt placera personer med drogproblem på hemmet. Se de unika bilderna inifrån behandlingshemmet. Foto: SVT

Kommuner ger miljoner i skattepengar till scientologirörelsens behandlingshem

Publicerad

Ett behandlingshem i Skåne har fått nästan 18 miljoner i skattepengar de senaste åren av svenska kommuner för att behandla människor med drogproblem – trots hemmets kopplingar till scientologirörelsen och att deras behandlingsmetoder dömts ut.

Flera timmar långa bastubad och stora mängder vitaminer är några av metoderna som används mot drogberoende på behandlingshemmet Narconon i Eslöv, vilket SVT kan visa i den nya dokumentären ”Lockad av scientologi”. Metoderna är utvecklade av L. Ron Hubbard, scientologins grundare. 

Stephen Kent, forskare i sociologi vid Alberta-universitetet i Kanada, kallar scientologirörelsen för en “kontrollerande, manipulativ organisation” och är starkt kritisk till Narconons verksamhet.

– Syftet är att rekrytera människor till scientologin. Det är väldigt tydligt, säger han.

18 miljoner

2008 avslöjade SVT:s Uppdrag granskning kopplingarna mellan det skånska behandlingshemmet och scientologirörelsen och kunde visa att deras metoder fått hård kritik av Socialstyrelsens medicinska expert som menade att behandlingen inte är vetenskapligt belagd och därför inte borde vara tillåten i Sverige.

Ändå har svenska kommuner fortsatt placera personer med drogproblem på hemmet, visar SVT:s granskning. Narconon i Skåne har totalt fått nästan 18 miljoner kronor av svenska kommuner de senaste nio åren. Flest placeringar görs av Malmö stad som på sex år betalat knappt sju miljoner till behandlingshemmet.

Individens val

Anna von Reis, avdelningschef på Socialförvaltningen i Malmö, hänvisar till en upphandling som gjorts av det lokala kommunförbundet med Narconon. 

– När vi placerar personer med beroende tittar vi så klart på vad som rekommenderas i nationella riktlinjer. Men sedan är individens självbestämmande när det gäller att välja behandling rätt så hög. 

Behandlingshemmet förnekar att de har kopplingar till scientologirörelsen. Helen Svensson, biträdande föreståndare, säger att de bara betalar en licensavgift till Narconons internationella del för att få använda deras metoder. 

– Det är väl bara Håkan och Tomas i princip som är scientologer som jobbar här, säger hon i SVT:s dokumentär. 

Och Håkan är?

– Håkan är föreståndaren. 

Efter SVT:s frågor togs filmen bort

Intagna på behandlingshemmet får även se en informationsfilm om Narconon, där en speakerröst förkunnar: “Du blir inte scientolog genom att fullborda programmet. Du får gärna ta reda på mer om scientologin och L. Ron Hubbard om du vill”.

Efter att SVT ställt frågor om syftet med filmen får vi beskedet att den nu inte längre visas för nya patienter. 

– Då har man kopplat ihop behandling med något annat. Det borde kommunförbundet, som gjort upphandlingen, titta närmare på, säger Anna von Reis på Malmö Stad. 

Fakta: Scientologirörelsen

Visa
  • Scientologirörelsen uppstod i USA på 1950-talet och grundades av science fiction-författaren L. Ron Hubbard.
  • Rörelsen kan beskrivas som en slags religionsfilosofi och affärsverksamhet, där medlemmar köper olika kurser för att kunna nå målet CLEAR, då de ska få slippa sjukdomar och ha perfekta sinnen.
  • I Sverige är rörelsen liten, men i USA har den desto större makt och inflytande, och Hollywoodkändisar som Tom Cruise som medlemmar.
  • Sociologiforskaren Stephen Kent beskriver scientologirörelsen som “en manipulativ, kontrollerande organisation” som fungerar som ett multinationellt företag, där verksamheter som Narconon är en viktig inkomstkälla för organisationen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer