Varje år upphandlar Trafikverket tjänster för drift och basunderhåll av vägar för 3,5 miljarder kronor. Men nu visar Riksrevisionens granskning att slutkostnaden för olika projekt i snitt blir 41 procent dyrare för Trafikverket.

– De måste bli bättre på att i förväg uppskatta vad som behöver ingå i ett kontrakt och hur mycket olika tjänster verkligen kommer att kosta, säger Erik Trollius på Riksrevisionen.

Spekulativ prissättning

Anledningen till att kostnaderna sticker iväg handlar bland annat om så kallad spekulativ prissättning, enligt Riksrevisionen. Det innebär att entreprenören medvetet lägger ett lågt bud för att vinna upphandlingen och sedan räknar med att vissa typer av arbeten kommer öka i kostnad.

– Det finns även brister i dokumentation av tidigare kontrakt, vilket gör det svårare för Trafikverket att analysera inför en ny upphandling vad man behöver ha med i kontrakten för att på bästa sätt uppskatta slutkostnaderna, säger Erik Trollius.

Möjlighet att effektivisera

En annat problem enligt Erik Trollius är att många av personerna som jobbar ute i underhållsområdena på Trafikverket är ganska självstyrande.

– I och med den tekniska utvecklingen finns ju möjligheter för dem att nu ta ett mer samlat grepp och effektivisera arbetet, säger han.

Hur illa är det här?

– Det är alltid allvarligt om man inte får ut maximalt av skattepengarna för då är det andra viktiga saker man inte har råd med. Så det här är en väldigt viktig fråga.

''Vi behöver säkert bli lite bättre''

På Trafikverket framhåller man att de oförutsedda händelser är en del av förklaringen till att priset sticker iväg, som till exempel en snörik vinter. Men medger även att de kan bli bättre.

– Vi behöver säkert bli lite bättre på de delar som är beräkningsbara. Vi har jobbat med det de senaste åren, men kan bli bättre. Vi jobbar också på att bli bättre med att följa upp kontrakt så vi vet exakt vad som kostar och inte, säger Ulrika Honauer, avdelningschef på Trafikverket.