Kraftig ökning av ADHD-preparat – Lottas son fungerar inte utan medicin

Uppdaterad
Publicerad

Förskrivningen av amfetaminliknande läkemedel som används framförallt vid ADHD har ökat med över 300 procent sedan 2006. Det visar statistik som Rapport tagit fram. Men kunskapen om vilka effekter medicinerna kan ha på lång sikt brister.

När Lotta Velins son fick diagnosen ADHD för två år sen, var den första insatsen läkemedel, ett narkotikaklassat preparat som liknar amfetamin.

Få studier

-Jag var inte positiv i början, säger hon. Amfetamin, Gud, han är ju så liten, vad får han för men när han blir äldre tänkte jag.

Lotta Velin fick ingen information om vilka effekterna kan bli i framtiden, för det finns inga besked att ge. Kunskapen begränsar sig till ett fåtal forskningsstudier som sträcker sig över en relativt kort period.

Ökar explosionsartat

Ändå har förskrivningen av amfetaminliknande läkemedel ökat explosionsartat de senaste tre åren visar statistik som Rapport tagit del av. 2006 skrevs det sammanlagt ut drygt 123 kilo, fyra år senare var den summan uppe i 500 kg, en ökning med över 300 procent.

-Om det nu stämmer så tycker jag det låter väldigt mycket, men jag vet ju att det ökar, säger Bo Bergman på Läkemedelsverket.

Bo Bergman håller med om att bristen på forskning om långtidseffekter på de amfetaminliknande preparaten rimmar illa med den stora ökningen av förskrivningar de senaste åren.

Situationen var ohållbar

När Lotta Velin fick erbjudande om medicinering så tackade hon ja, situationen för hennes då sexårige son var ohållbar.

-Han började springa in på sitt rum och dunka huvudet i väggen, ville inte leva längre, förklarar hon. Han rymde hemifrån och sprang ut i skogen, ville bli uppäten av björnarna. Han sprang ut framför en buss och höll på att bli påkörd. Han var som en tickande bomb.

Lotta Velins son är en av närmare 40.000 svenskar som fick amfetaminliknande medicin förra året, den kraftigt ökade utskrivningen beror på att allt fler får diagnosen ADHD, och att medicinen hjälper förstås. Man har alltså bedömt att nyttan överstiger riskerna.

Men trots riskerna och den bristande forskningen anser Lotta Velin att hon inte har några alternativ.

-Min son fungerar inte utan medicinen. Den är så pass viktig för att både han och vi ska må bra, och vi lever här och nu, säger Lotta Velin.

Nils Edman

nils.edman@svt.se

Katia Elliott

katia.elliott@svt.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.