Foto: TT

Kraftig ökning av autism-diagnoser

Uppdaterad
Publicerad

Det finns många fler barn och ungdomar med autism än vad man tidigare har trott.

Det visar en ny studie från Stockholms läns landsting i vilken man har undersökt förekomsten av autismspektrumtillstånd (AST) hos barn mellan 0 och 17 år i Stockholms län. Enligt den har antalet fall av AST ökat med 75 procent mellan 2007 och 2011.

Selma Idring är barnpsykiater och doktorand vid Karolinska Institutet och en av författarna till den nya studien. Hon är förvånad över resultatet.

– Ja, vi ser att andelen barn och ungdomar som har en AST-diagnos absolut har ökat. Bland tonåringarna i Stockholms län har till exempel 2,6 procent en AST-diagnos. Det är en väldigt kraftig ökning jämfört med tidigare, säger hon till SVT Nyheter.

Fler utredningar främsta förklaringen

Studien visar att nästan 7.000 barn mellan 0 och 17 år i Stockholms län hade en konstaterad AST-diagnos 2011 mot närmare 4.000 barn 2007. Det är en ökning med 75 procent.

Vad som ligger bakom ökningen är inte klarlagt men forskarna tror att det framförallt handlar om att allt fler neuropsykiatriska utredningar utförs.

– En bidragande orsak kan vara att man fördubblat antalet utredningar som syftar till att titta närmare på barn med utvecklingsrelaterade problem och att man på så sätt upptäckt flera barn som har de här svårigheterna, säger Selma Idring.

Så det handlar inte om en faktisk ökning, det vill säga att fler barn drabbas?

– Vi kan inte utesluta att det finns en reell ökning, men när vi tittar på de riskfaktorer som vi vet bidrar till en ökad risk för AST, har de inte ökat i motsvarande grad under den här tidsperioden som skulle kunna förklara den ökning som vi kan konstatera i studien.

Letat inom hela vårdkedjan

Studien bygger på data från olika register i Stockholms läns landsting. För att vara säkra på att hitta alla fall av AST har Selma Idring och hennes kollegor letat inom hela vårdkedjan där ett barn med AST kan tänkas passera, exempel barnmedicin, barnpsykiatrin och habiliteringen.

Den här studien omfattar bara Stockholms län men tror du att den kan vara representativ även för övriga landet? Vågar man dra sådana slutsatser?

– Förmodligen finns det fler barn än vad som hittills är diagnostiserade även i övriga landet. Det tror vi.

Neuropsykiatriska diagnoser laddat ämne

Frågan om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och efterfrågan på diagnoser har diskuterats mycket och understundom varit laddad. Kritiker har bland annat hävdat att det sker en ”överdiagnostisering” och att det finns risk att man stämplar barn som kanske bara befinner sig i en utvecklingsfas.

Men Selma Idring anser att det är viktigt att barn med tydliga funktionsnedsättningar motsvarande till exempel AST får en korrekt diagnos tidigt och därmed rätt stöd och hjälp.

– Det är viktigt för att ju tidigare man går in med insatser desto större möjligheter har barnet att träna på sociokommunikativa förmågor till exempel.

Vanligt med fel diagnos

Om man inte får stöd är risken större att man inte klarar sociala kontakter i exempelvis skolan och att man får sekundära problem som ångest och depression till exempel, menar Selma Idring.

Finns det metoder för att göra korrekta diagnoser?

– Ja, det finns väldigt bra och beprövade instrument och använder man dem på rätt sätt så kommer man absolut fram till rätt diagnos.

Är det vanligt att lite äldre barn eller tonåringar som har autism inte fått den diagnosen?

– Vi tror att det är vanligt eftersom vi ser att andelen barn med AST ökat i allra högsta grad just i tonårsgruppen.

Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsbegrepp för olika typer av autism eller neuropsykiatriska tillstånd där de drabbade personerna har svårigheter eller funktionsnedsättningar som gäller socialt samspel och kommunikation.

Länk till faktablad om studien.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer