Kritik mot regler för kvotflyktingar

Uppdaterad
Publicerad

Migrationsverket kritiserar regeringens nya regler för kvotflyktingar. Enligt verket har det blivit svårare för familjer att återförenas.

Det drabbar ofta barn och unga kvinnor som riskerar övergrepp.

Kvotflyktingar räknas inte till asyl- sökande, utan tas emot eftersom de anses särskilt utsatta för hot och repressalier i sina hemländer.

Tidigare har även familjemedlemmar som blivit kvar i hemlandet kunnat komma in som kvotflyktingar, men det kan de inte enligt de nya reglerna.

Officiellt måste en anhörig till en kvotflykting ta sig till en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat i sitt land för att få möjlighet att komma till Sverige enligt anhöriglagen.

Tidigare har det funnits en passus i lagen som gett Migrationsverket befogenheter att själva pröva den anhöriges sak utan inblandning av ambassaden. Men i och med regeringens förslag på ändrade regler försvinner den möjligheten.

Fakta: Kvotflyktingar

Kvotflyktingar är flyktingar som FN-organet UNHCR anser vara så utsatta att de måste prioriteras i flyktinghanteringen i en särskild kvot. Till Sverige kommer varje år mellan 1.000 och 2.000 kvotflyktingar. Det är vanligt att de har fått lämna sin familj kvar i hemlandet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.