De svenska huspriserna har de senaste fem åren ökat mest i Europa, enligt siffror från organisationen OECD. En viktig orsak är bankernas radikalt förändrade amorteringskrav sedan 90-talet.
125 år att betala av
Över hälften av storbankernas lån är i dag amorteringsfria.
Enligt SCB betalar i genomsnitt en bostadsrättslåntagare 0,85 procent av lånet per år. För villaägarna ligger det på 1,4 procent.
Det betyder att det tar 125 år för en bostadsrättsinnehavare att betala av sitt lån.
Men många amorterar inte alls. Cirka hälften av de svenska bolånekunderna har amorteringsfritt. Det gör att hushållen kan betala betydligt mer för sin bostad, vilket pressat priserna uppåt.
SVT:s Rapport har gjort en enkät med de fyra svenska storbankerna kring amorteringar. Alla har inte svarat på alla frågor. Men enligt Swedbank som i dag, till skillnad mot tidigare, kanske har de tuffast lånekraven amorterar 52 procent av bankens kunder på sina lån.
Enligt banken SEB amorterar deras kunder i genomsnitt bara 700 kronor i månaden. Den genomsnittliga lånekunden hos SEB har närmare 900.000 kronor i lån.
Skifte på kort tid
Skiftet i den svenska amorteringskulturen har skett på kort tid. Under många årtionden fram till 80-talet betalade svenskarna av sina bostadslån på 30-40 år.
Men så avreglerades banksektorn i slutet av 80-talet, på det följde låga räntor och sedan allt lägre amorteringskrav från bankerna. Den statliga bolånebanken SBAB var pådrivande i detta i början av 2000-talet.
Enligt Statens Bostadskreditnämnd är amorteringsfriheten en viktig förklaring till den snabba prisuppgången och låneexplosionen.
-De här amorteringsfria lånen, att låna utan att amortera, det gör samhället sårbart. Vi skulle vilja komma tillbaka till en sparandekultur i Sverige som vi hade tidigare så vi inte blir så sårbara vid lågkonjunkturer, säger Bostadskreditnämndens bostadsanalytiker Bengt Hansson till SVT.
För drygt tio år sedan började svenskarna öka sin belåning rejält. Lånebördan hade ökat sedan 90-talet men i början av 2000-talet började kurvan stiga brant.
”Agerar spekulativt”
De senaste fem åren har Sverige toppat listan över de länder där bolånen ökar mest. Dessutom fortsätter de att öka, månad efter månad.
Även i september i år skedde en ökning på närmare sex procent jämfört med samma månad året innan, trots börs- och skuldkris i Europa.
-Många agerar nu spekulativt. Man amorterar inte, man räknar kallt med att betala räntorna. I den föreställningsvärlden kan inte räntorna gå upp utan man förväntar sig sänkningar från Riksbankens sida. Men man blir sårbar. Risken är att hushållen fortsätter att låna om räntorna går ned och att man då belånar sig för högt, säger Bengt Hansson.
Knut Kainz Rognerud
knut.rognerud@svt.se
Fakta: Prisuppgången
Andra viktiga förklaringar till den snabba prisuppgången på bostäder i Sverige är att Sverige med Riksbankens hjälp har haft under en lång period Europas lägsta bostadsräntor, att staten subventionerar bostadslån genom ränteavdraget och att allt fler väljer rörliga lån.
Till det kommer att fastighetsskatten slopades 1 januari 2008. Det gjorde att priset på villor ökade kraftigt, inte minst i storstadsområden.
Även regeringens olika jobbskatteavdrag har gjort att hushållen fått mer pengar över, vilket ytterligare pressat bostadspriserna uppåt.
Bostadspriser som under många år ökat betydligt snabbare än inflationen, konsumentprisindex och BNP.