• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränder på flera platser i landet Läs mer

Arkiv. En strålningskanon på Radiumhemmet på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Foto: TT

Lågutbildade löper högre risk att dö av sin cancer

Lågutbildade löper en betydligt högre risk att dö av sin cancer, jämfört med högutbildade. Nu måste regeringen ta sitt ansvar och eliminera denna orättvisa. Det konstaterar Cancerfonden i sin senaste rapport.

Att drabbas av cancer är en mardröm, men för lågutbildade är denna mara än värre såtillvida att de löper en betydligt högre risk att dö av sin sjukdom, jämfört med högutbildade. Faktum är att denna ojämlikhet kostar 2 900 människors liv varje år – helt i onödan.

Det konstaterar Cancerfonden efter att ha analyserat hur utbildning påverkar risken att dö av sin cancerdiagnos.

– Om man ser till all cancer finns det ingen större skillnad i insjuknandet. Lågutbildade drabbas ungefär av lika mycket cancer som högutbildade. Men om man ser till överlevnaden finns tydliga skillnader, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.

Lågutbildade kvinnor får oftare lungcancer

Personer med enbart grundskola drabbas dock av lite andra cancersjukdomar än personer med eftergymnasial utbildning. Bland lågutbildade kvinnor, till exempel, är lungcancer vanligare än bland högutbildade. Å andra sidan drabbas högutbildade oftare av bröstcancer. Malignt melanom och prostatacancer är också vanligare bland dem.

Men även om man tar hänsyn till dessa skillnader och jämför ett åldersstandardiserat antal för respektive cancersjukdom finns en uppenbar ojämlikhet. Lågutbildade kvinnor har 40 procents högre dödlighet i cancer, jämfört med högutbildade. För män är skillnaden 36 procent.

– Det är helt oacceptabelt. Om de lågutbildade fick samma vård som de högutbildade skulle det resultera i att 2 900 färre personer dör av cancer varje år, säger Jan Zedenius.

Orsakerna till denna skillnad är flera och skiljer sig åt för olika diagnoser, men tidigare studier har visat att tiden från misstanke till diagnos och från diagnos till behandling oftare är längre för lågutbildade, jämfört med högutbildade. Dessutom får högutbildade ”mer” behandling. Exempelvis är sannolikheten att en lågutbildad får en skelettröntgen vid prostatacancer betydligt lägre än att en högutbildad får det. Och så vidare.

”Vården ska vara jämlik enligt lagen”

– De lågutbildade utreds och behandlas på ett ojämlikt sätt. Men enligt lagen ska vården vara jämlik. Sjukvården har ett ansvar att se till att alla får en lika bra behandling, säger Jan Zedenius.

För att komma tillrätta med skillnaderna kräver nu Cancerfonden att regeringen och vården tar sitt ansvar.

– Vi vill att landstingen ska sätta upp mätbara, specifika, mål för hur man ska minska klyftorna i cancervården. Men för att kunna göra det måste regeringen ge i uppdrag att tillgängliggöra och tydliggöra data så att det går att mäta huruvida man når dessa mål eller inte, säger Jan Zedenius.

Dessutom, säger han, bör alla vårdutbildningar få ett tydligare fokus på socioekonomiska skillnader.

Fakta: Det här kräver Cancerfonden

Visa
  • För att cancervården ska bli mer jämlik vill Cancerfonden:
  • Att alla landsting ska sätta upp mätbara mål för hur man ska minska klyftorna i cancervården, till exempel hur mycket man ska öka andelen med lägre utbildning som genomgår screening.
  • Att lagstiftningen ses över så att statistik och data blir tillgängligt för landstingen samt relevanta myndigheter och organisationer att kunna genomföra och utvärdera analyser och insatser för en mer jämlik vård.
  • Att alla vårutbildningar får ett tydligare fokus på socioekonomiska skillnader i hälsa och vårbehov, och vad vården kan göra för att minska dem.

Källa: Cancerfonden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer