Foto: TT

Lärarfacket efter SVT:s granskning: ”Gör om nationella proven”

Uppdaterad
Publicerad

Efter SVT:s granskning vill nu Lärarnas Riksförbund göra om hela systemet med nationella prov.
– Skall vi säkra en likvärdig bedömning av elever i hela landet behövs prov som avgör vilken nivå på betyg en skola får sätta, säger ordföranden Åsa Fahlén.

SVT har visat att i vissa gymnasieskolor får väldigt många elever högre betyg än resultaten på nationella proven. Men i andra kommuner får betygssnittet inte avvika från provresultaten. Det finns stora skillnader mellan olika kommuner, och dessutom är friskolor lite mer generösa än kommunala skolor. Åsa Fahlén tycker detta visar att hela systemet behöver göras om.

– Ett C skall betyda samma sak i hela Sverige men så är det inte i dag, säger Åsa Fahlén när hon ser SVT:s siffror. Detta minskar tilltron till betygen.

Ställer till med problem

I Botkyrka, Gävle eller Marks kommun är det väldigt mycket vanligare att elever får högre betyg än sina provresultat än det är i kommuner som Motala, Haparanda och Liding.

Fackordföranden tycker siffrorna i undersökningen visar att alltför många skolor sätter snällbetyg, eller glädjebetyg, och att det skapar orättvisor.

– Ja det är snällbetyg och glädjebetyg. Om det var lika i hela landet att alla skolor sätter högre betyg, då kanske det inte vore ett så stort problem, men när det skiljer så mycket mellan olika skolor, så visar det problem med likvärdigheten.

”För smalt fokus”

Åsa Fahlén är precis som Skolverket skeptisk till ett system där ett enda prov blir avgörande för en elevs betyg. Det leder till ett smalt fokus i undervisningen, och skolmiljön kan präglas av det som internationellt kallas ”Teaching for the test”- alltså att man lär elever bli bra på att skriva prov, istället för att ge färdigheter i att resonera och använda kunskaper på olika sätt i livet.

Samtidigt är dagens brist på likvärdighet något som oroar. Ett betyg avgör om man anses godkänd och kan plugga vidare, ett betyg avgör vilken utbildning man får tillgång till, och kan avgöra livsvalet för en elev. Åsa Fahlén menar då att om vi lägger så mycket skoltid och resurser på nationella prov, måste de kunna användas bättre för att säkra likvärdigheten.

Hon tycker statsmakterna måste definiera tydligare vad nationella proven skall användas till, och sen göra om dem så de passar syftet bättre – utan att ta allt för mycket tid. Och förbundets förslag är ett prov som dels är bättre på att möta hur kunskaper utvecklas över tid, men framför allt som kan säkra likvärdiga betyg.

– Vi vill se prov som används normerande för hur betygen skall sättas för en skola(kolla) eller en klass.

Nya förslag

Huvuddragen i ett nytt system skulle vara att lärare fortfarande har stor frihet att sätta betyg på varje individ, utifrån både provresultat och andra aspekter. Men att en hel skola, måste hålla sina betyg rimligt nära den genomsnittsnivå som eleverna visat på nationella prov. En statlig utredning har haft liknande idéer.

– Vi har inte en likvärdigskola i dag, det inkluderar betyg, dessa siffror visar att det finns betyg i dag som är högre än vad eleverna presterar, och det kan få konsekvensen att det blir fel elever som kommer in på en eftertraktad utbildning, säger Åsa Fahlén.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer