Foto: Scanpix

Lika få adoptioner som på 60–talet

Publicerad

Inte sedan 1960-talet har antalet adopterade barn som kommit till Sverige varit så få som 2012. Trenden går mot att de barn som kommer hit är äldre och har särskilda behov.

Antalet barn som adopteras till Sverige fortsätter att bli färre. 2012 blev ytterligare ett rekordlågt år.

De auktoriserade organisationerna, som står för majoriteten av adoptionerna till Sverige, förmedlade 466 barn, en minskning med 13 procent från 2011, visar statistik från Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA). Vi får gå tillbaka till 1960-talet för att se så låga siffror, enligt SCB.

I USA, det land som tar emot flest adoptivbarn, ser det likadant ut. Enligt Amerikanska UD tog landet emot 9.319 barn under 2011, att jämföra med toppåret 2004 då 22.991 barn adopterades.

Bättre socialt skydd i hemländerna

– Det är en tydlig minskning av antalet barn globalt, det är säkert. Det har flera orsaker, säger Susan Bissell, chef för barnskydd på FN-organet Unicef.

En god socioekonomisk utveckling – att folk får det bättre ställt – har enligt Bissell lett till att fler barn adoperas inom länderna, att fosterhemssystemen förbättrats och att förstärkta socialförsäkringssystem nu skyddar utsatta familjer så att de inte längre behöver lämna i från sig sina barn.

Det finns också en nationell stolthet i att inte behöva adoptera bort barn till utlandet.

– Efter jordbävningen i Haiti träffade jag en högt uppsatt tjänsteman som sade att det är en känsla av skam att inte kunna ta hand om sina egna barn. Så det är ett mått på utvecklingen att kunna ha starka sociala välfärdssystem. Jag tror inte att det står i vägen för vad som är bäst för barnen, men det är en faktor att ha med i beräkningen.

46 månaders väntetid

Enligt Adoptionscentrum, den organisationen som förmedlar flest internationella adoptioner till Sverige, var den genomsnittliga väntetiden från den första anmälan, tills man är hemma med barnet, 46 månader 2012, fem månader längre än 2011.

De barn som adopteras i dag är i större utsträckning både äldre och har på förhand kända särskilda behov.

– De flesta föräldrar vill adoptera en bebis utan särskilda behov. Men det vi ser är ett ökat antal äldre barn med särskilda behov. Det är fler barn som väntar på att placeras ut än som faktiskt placeras, tyvärr. Det är nog en trend som är här för att stanna, säger Susan Bissell.

Det är något som också märks på svenska MIA (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor). Är man som förälder öppen för att ta emot ett sådant barn kan kötiderna vara kortare.

– Det kan vara läpp-, käk- eller gomspalt, de kan ha en klumpfot, eller det kan vara hjärtfel eller alkoholrelaterade skador, säger Meit Camving, generaldirektör på MIA.

Medelåldern bland de adopterade barnen ökar också.

– Det är också något som räknas som särskilda behov, det medför att barn har flera upplevelser med sig – och även fler separationer, säger hon.

Fakta: Adoptioner världen över

Visa

* Omkring 260.000 barn adopteras varje år. Det innebär att färre än tolv barn per 100.000 personer under 18 år adopteras.

* En majoritet av barnen adopteras inom hemlandet.

* USA, Frankrike, Spanien, Kanada, Tyskland, Italien, Holland och Sverige är länder dit många barn adopteras från utlandet.

* Fler än hälften av barnen som adopteras internationellt kommer från Kina, Guatemala, Sydkorea, Ryssland och Ukraina.

Källa: FN-rapporten ”Child Adoption: Trend and Policies”, 2009 (TT).

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer