Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola. Foto: Leif R Jansson/Scanpix

”Malmö kan inte lösa detta på egen hand”

Uppdaterad
Publicerad

De växande inkomstskillnaderna, boendesegregationen och det faktum att allt fler personer står helt utanför det etablerade samhället – det är några av de allvarligaste problemen som måste tacklas i Malmö, säger professor Tapio Salonen.

– Men det här kan inte Malmö lösa på egen hand. Det pågår ett historiskt skifte där starka förändringar och rörelser tar sig väldigt tydliga uttryck just i Malmö. Problemet är inte bara Malmös utan det behövs ett större, nationellt samspel, säger han.

Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, har gjort en rapport om befolkning och social situation i Malmö som kommunen beställt. Där finns många siffror som ser negativa ut för Malmö. Men han menar att de problem rapporten visar på inte är ovanliga historiskt sett.

– Det har inträffat flera gånger under efterkrigstiden att det sker stora skiften och förändringar och det har märkts särskilt i vissa städer som blivit sociala smältdeglar. Då måste samhällssystemen anpassas och förnyas så att de stämmer med människors nya förhållanden, säger han.

En halv miljon har passerat
Han kallar Malmö ”arrivalcity” – ankomststad. Dit kommer många människor framför allt från utlandet i förhoppning om ett nytt och bättre liv. En halv miljon människor har passerat revy i Malmö mellan 1990 och 2008, vilket är ovanligt många för en stad av den storleken.

Bland utrikes födda invånare i Malmö är den sociala situationen betydligt sämre än för svenskfödda. De har lägre inkomster och betydligt färre av dem har jobb eller studerar.

– Men det finns även andra grupper som har svårt att etablera sig i samhället. Det går inte att isolera Malmös problem enbart till att handla om invandringen. Man kan inte plocka ut en detalj ur helheten och säga att om bara de utlandsfödda får jobb är det fixat, säger han.

Den ojämlika fördelningen av inkomster – som ökat markant de senaste decennierna – ser han som en av de viktigaste frågorna att ta tag i.

Utmanande ojämlikhet
– Ojämlikhten lägger en fond för spänningar och oro. Den sociala sammanhållningen utmanas. Om den här ekonomiska utsattheten växer får människor koncentrera sig alltför mycket på att klara de nödvändiga och mest akuta vardagsfrågorna. Om de många familjer som lever av försörjningsstöd hålls kvar på en strikt och snäv ekonomisk nivå, får de ingen hjälp att åstadkomma något långsiktigt.

En annan grupp som blir synlig i Tapio Salonens rapport är den som annars inte brukar synas någonstans, den som inte har några kända inkomster överhuvudtaget.

– Den växer markant och det är en av mina stora överraskningar. Ett tiotusental personer som man faktiskt inte vet någon om. De finns inte i några system och de har inga inkomster.

I sin rapport har han angett en rad tänkbara förklaringar. En är att myndigheterna helt enkelt har dålig koll och människor har flyttat ut utan att det registrerats.

Svart ekonomi breder ut sig
– Men självklart döljer sig här också andra fenomen som vi vet väldigt lite om. Det finns många indikationer på en svart ekonomi som breder ut sig. När de ordinarie systemen inte erbjuder vägar in i samhället skapas sidosystem som bygger på svart ekonomi, säger han.

Detta är något som samhället verkligen måste ta tag i, menar Tapio Salonen.

– Det har varit mycket spänningar och oro i Malmö. Det bästa är att se till att släppa in människor i de vanliga systemen så att de blir en del av ett nytt Sverige. Hålls de utanför och blir osynliga så blir de en tryckkokare, säger han.

Problemen i Malmö har länge varit uppenbara – varför har inte kommunen gjort mer?

– Här handlar det inte bara om kommunen utan om ett helt spann av aktörer – skattemyndigheten, arbetsförmedlingen, försäkringskassan med flera måste samverka. Varje myndighet kanske arbetar rationellt just med sitt uppdrag, men sammantaget förmår de inte bemästra den här nya situationen.

Att problemen fått växa sig så stora beror just på att trycket är så hårt i vart och ett av samhällets delsystem att de har fullt upp att klara de akuta uppgifterna, menar Tapio Salonen.

– Det måste till bredare systemförändringar. Om man inte förstår att detta är ett gemensamt problem för hela Malmö och inte bara för fattiga utrikesfödda och vissa andra grupper – det är då det går fel, konstaterar han och fortsätter:

Inga snabba lösningar
– Vi måste förstå kopplingarna mellan fram- och baksidor och olika gruppers levnadsmönster. Om några ska få det bättre finns risken att det sker till priset av andra. Vi måste lyfta den diskussionen och inte tro att det finns någon ”quick fix”. Det gäller att behålla styrförmågan kommande år och ha en demokratiskt grundad dialog om vart Malmö och Sverige är på väg.

Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, på vars uppdrag Tapio Salonen gjort sin rapport, har beställt totalt 30 rapporter som mot slutet av året ska sammanställas till en slutrapport.

– Kommissionen har ett uppdrag att leverera inte alltid så snälla mediciner, konstaterar han.

Trots allt ser han inte negativt på framtiden för Malmö och menar att kommunen är på god väg att få gehör för sina problem på nationell nivå.

– Men mycket beror förstås på hur slutrapporten kommer att mottas.

I kvällens Agenda i SVT2 kl 21.15 diskuterar integrationsminister Erik Ullenhag och Andreas Schönström, kommunalråd i Malmö, vad som bör göras åt Malmös problem utifrån fakta i den nya rapporten.

Fakta

Visa

Rapporten har tagits fram av professor Tapio Salonen vid Malmö högskola på uppdrag av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Den blir offentlig 29 maj, innan dess kan vi inte länka till den i artikeln.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer