Många firar

Många är de som firar nyår 31 december, enligt den gregorianska kalendern.

-Det är den största helgen världen över, säger Ingrid Ramberg, redaktör på Mångkulturellt centrum i Botkyrka, som ger ut en almanacka med olika kulturers högtider.

I många länder och kulturer infaller det egentliga nyåret på helt andra datum än sista december. Den 21 mars firas nouruz som numera är Sveriges näst största nyårsfirande. Nouruz kommer från Iran och närliggande länder och firas ordentligt under 13 dagar. Ingrid Ramberg tror att nouruz har en stor chans att spridas ännu mer i Sverige eftersom delar av festen påminner om svenska traditioner.

Sju saker

Under nouruz dukas ett nyårsbord upp med sju saker som på persiska börjar på bokstaven s: frukt, grönsaker, silverslantar sumak (ett slags krydda), vinäger, vitlök och äpplen.

Dessa symboliserar exempelvis hälsa och kärlek, som ska tas med av de firande in i det år som väntar.

Ingrid Ramberg säger att också intresset för det thailändska nyåret, song kran, har växt i Sverige.

-Det är nog inte bara migrationen utan också globalisering och turism som gjort att det thailändska nyåret uppmärksammas i Sverige, säger hon.

Stort i Thailand

I Thailand är nyåret mycket stort. Thailändarna besöker tempel och tvättar händer och fötter för att renas och för att söka förlåtelse.

Att be om förlåtelse är centralt även i det judiska nyåret rosh hashana. I synagogan läser man ur böneboken Machsor, som bara används på nyåret. Och i hemmet firas enligt judisk tradition med äpplen doppade i honung. Man firar när månskäran är som minst i september.

Månen

Traditionen att fastställa nyårsdatumet med hjälp av månen finns även inom islam. Nyåret firas egentligen inte av muslimer och det är inte förrän samma kväll, efter att ha sett månen i sin rätta storlek, som en muslim vet om det är nyår eller inte.

Kineserna tittar i sin månkalender, och på kalenderns första dag firas Vårfesten.