Marmorstein svarar – ställ dina frågor om politiken
Vad undrar du om det politiska läget?
Med start klockan 15.00 svarar Elisabeth Marmorstein på era frågor i SVT:s livesändning – därefter fortsätter frågestunden här i chatten.
Det är ingen stiltje i inrikespolitiken – Centern har ny partiledare, Johan Persson (L) ska ersättas och statsminister Ulf Kristersson är i blåsväder efter turerna kring den nationella säkerhetsrådgivaren.
Om det hade varit val i dag hade oppositionen fått en större andel av rösterna än Tidöpartierna, visar SCB:s färska partisympatiundersökning.
Ställ din fråga till SVT:s inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein här nedan.
Marmorstein svarar – ställ dina frågor här
Sebastian • Hur pass sannolikt är det att S hellre ser en S+M regering, snarare än att försöka få C och V att komma överens?
Hej Sebastian, senast gick S till val på att bara stänga dörren till Sd och sedan dess ar de signalerat att de inte utesluter en sådan lösning som du beskriver men jag tror det när jag ser det. Att S och M skulle slå sina påsar ihop är osannolikt, de behöver varandra som huvudmotståndare alltjämt och det finns också en oro vad som skulle hända med deras flanker om de inledde ett regeringssamarbete. Ibland brukar man hänvisa till att det fungerar bra på lokal nivå men det är trots allt ngt annat än nationell politik. Jag tror att många i S skulle ha svårt att se ett regeringssamarbete med M, för att inte tala om hur svårt många i M skulle ha med ett regeringssamarbete med S,
Ghino • Hej Elisabeth.Vi har för många partier i riksdagen senaste decennierna.De för många 8st.Vore de inte lättare för både demokratin och regeringsunderlagen om 1eller2 mindre partier åkte ut?Vad har du för tankar om de?Mvh Ghino
Hej Ghino, att vi har åtta partier i riksdagen beror på att väljarna vill ha det så. Senast ett parti åkte ur riksdagen var 1994 då Ny Demokrati åkte ur så det är bevisligen svårt. Sen har du en poäng så till vida att det sannolikt skulle vara lättare att bilda regering om det var färre partier men det är uppenbarligen inte så väljarna velat ha det – i alla fall hittills.
Bogge • Brukar de va så att oppositionspartierna får mycke röster mellan valen?
Hej Bogge, nu är en mätning inte röster men ja, det är inte ovanligt att oppositionen har ett övertag. I snitt brukar en regering tappa 2,1 procentenheter under en mandatperiod. Det övertag vi ser nu på nära 13 procentenheter är ovanligt stort. Men det är inte unikt, ett exempel är alliansregeringen 2007 som då låg under oppositionen med drygt 16 procentenheter i SCB:s novembermätning.
Anonym • När ska det bestämmas vem som blir L:s nya partiledare och vem ligger bäst till just nu?
Hej anonym, de ska välja ny partiledare på ett extra landsmöte den 24 juni och utan att veta vilka alla länsförbund nominerat skulle jag säga att Romina Pourmokhtari ligger bäst till. Det stora frågetecknet är om hon vill. Alltså hon vill säkert bli partiledare någon gång men kanske helst inte nu. Så frågan är väl i sådant fall om hon går att övertala och det kan inte jag svara på.
Theodor • Med tanke på hur opinionen ser ut för regeringen och med M lika stora som SD, tror du att M-väljare skulle vara mindre benägna att taktikrösta på KD och L i nästa val?
Hej Theodor, så kan det vara, att vinna kampen om andraplatsen är viktigt för M. Å andra sidan, om L eller KD åker ur riksdagen och alla fyra oppositionspartier klarar sig kvar blir det sannolikt regeringsskifte vilket ändå talar för taktikröster, förutsatt förstås att det ser jämnare ut än vad det gör nu.
Jens • Hej Elisabeth
Har Socialdemokraterna tagit något beslut om do m är för eller emot ny kärnkraft? Vad är din bedömning om dom tar beslut att bygga?
Hur blir det då med samarbetet med MP?
Hej Jens, budskapet från S är att de inte är emot ny kärnkraft under förutsättning att det byggs på de platser där det redan finns redan reaktorer, de är också emot stora subventioner enbart till kärnkraft. Frågan är hur de kommer ställa sig till regeringens planer i slutändan, det är en öppen fråga. Så här långt har de sagt nej till finansieringsmodellen och varit mycket kritiska men det är inte helt säkert att de kommer att håll fast vid det när planerna blir mer konkreta. Men det är klart att det skulle vara problematiskt med tanke på samarbetet med MP.
Gustav • Hej, pratas det något om att M, KD och rationella delen av L, kan gå ihop till ett gemensamt borgerligt parti?
Hej Gustav, det finns alltid de som förordar en sådan lösning, främst för att det skulle säkra kvar L och KD i riksdagen men jag hör inte det från partierna. Jag menar, det kan vara knepigt att säga ”Det går så dåligt så nu lägger vi ner partiet”. Istället får de väl L och KD förlita sig på taktikröster om det ser ut så här närmare valet. Men de behöver ändå få upp sitt stöd till en nivå så att en taktikröst inte ses som bortslängd.
Kubbe • Tror du skattepolitik blir en stor fråga vid nästa val? Vilken sida kan gynnas av det? Känns lurigt för båda…
Hej Kubbe, skattefrågan brukar alltid finnas med i valrörelser och lär göra det nästa år också, hur stor den blir återstår att se men att högersidan kommer göra vad de kan för att ”skrämmas” med vänstersidans skattehöjningar kan vi räkna med, liksom att vänstersidan kommer anklaga högersidan för att bara vilja sänka skatten för ”de rika”. Nu har ju S också slagit fast att man vill höja skatten på kapitalinkomster men hur det ska se ut är som så ofta höljt i dunkel. De vill heller inte säga om de ska återinföra avtrappningen av jobbskatteavdraget trots sin kritik mot att Tidö tog bort den.
Peter • Hej! Undrar om det är helt osannolikt att C byter riktning o stöder Tidöpartierna?
Hej Peter, i dagsläget skulle jag säga att det är osannolikt att C skulle bli ett ”femte Tidöparti”. Det finns inte acceptans för det inom C och de skulle också riskera att förlora en hel del av sina nya väljare. Man ska veta att C:s väljare tycker lika illa om SD som MP och V:s väljare samt att C:s väljare idag har S som näst bästa parti. Det där kan förstås ändras på sikt.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.