Många känner en rädsla för att bli av med jobbet om AI tar plats i samhället, andra ser det som en befriande räddning. Åsikterna går i sär om framtidens artificiella intelligens. Arkivbild. Foto: TT/Mark Schiefelbein

Medborgarlön – lösningen när AI tar över?

Publicerad

Maskiner som ersätter människor har väckt en het debatt om hur folk egentligen ska försörja sig i framtiden. Ett förslag är så kallad medborgarlön, men där vissa ser befriande räddning ser andra utopiskt flum.

– Vad man gör av det är verkligen en politisk fråga och det finns många alternativ, säger docenten Roland Paulsen till SVT Nyheter.

Att artificiell intelligens, AI, kommer att förändra vårt samhälle är det flesta överens om. Samtidigt kanske många känner en rädsla för att bli av med jobbet, att bli ersatt av en robot.

– Massor med roller kommer att försvinna delvis eller helt. Vissa företag kommer att styra om vad människor lägger sin energi på – för att bli bättre på saker, säger konsulten Maria Idebro, som följer AI-frågor.

För och emot medborgarlön

Hur många jobb som försvinner och vilka konsekvenser det får beror däremot på människor – arbetsgivare, men också på myndigheter och andra som fattar besluten om företag och andra organisationer. Och om hur människor egentligen ska försörja sig i framtiden.

Här brukar man kunna höra ord som ”medborgarlön” eller ”basinkomst” i diskussionen. Idén om att staten ger medborgare en garanterad grundinkomst utan några krav på motprestation som jobb, studier eller jobbsökande.

Anhängarna framhåller till exempel att det ger folk mer frihet, fritid och sopar undan onödig byråkrati. Kritiker anser att det undergräver skälen att arbeta, skapar ett oönskat bidragssamhälle och inte minst att det är en flummig utopi.

På ja-sidan finns många av världens mest hajpade teknikmiljardärer, som Tesla-grundaren Elon Musk.

– Det finns en rätt så god chans att vi får någon sorts allmän basinkomst eller något liknande på grund av automatisering, sade han nyligen till CNBC.

”En politisk fråga”

Andra är inte lika säkra. Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet, ser inte basinkomst som ett självklart utfall av automatisering, utan som en av flera potentiella framtider.

Andra möjligheter är att antalet jobb pressas upp genom ökad konsumtion och sänkta löner, eller att individens arbetstid minskar så att fler delar på jobben. Ytterst sett är det än en gång människor, politiker som kommer att bestämma vilken väg man väljer.

– Vad man gör av det är verkligen en politisk fråga och det finns många alternativ, säger Paulsen till SVT Nyheter.

”Stor förändring”

Maria Idebro tror att det kommer att finnas ett behov av människors arbete i samhället långt tid framöver.

– I dag har vi knappast för många lärare per elever, eller för många som jobbar inom äldreomsorgen. Frågan är hur det behovet ska bli arbetstillfällen, säger hon.

Om det är medborgarlön eller andra lösningar som är svaret är hon inte säker på.

– Men jag tycker att dagens utveckling är ungefär som vid industrialiseringen och AI kommer att innebära en stor förändring för alla.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.