Från vänster: Amir Rostami, Sven Granath och Manne Gerell är tre av de åtta forskare som medverkar i Agendas utfrågning om gängvåldet. Foto: Bertil Ericson/Anders Wiklund/Johan Nilsson/TT-Arkiv

Mer om forskarna i Agenda special: Gängvåldet

Uppdaterad
Publicerad

I Agenda special: Gängvåldet, söndag den 12 december intervjuas justiteministern och de rättspolitiska talespersonerna för de övriga sju riksdagspartierna om hur Sverige ska få ned skjutningarna och det eskalerande gängvåldet. För att ge en bild av vad forskningen säger om gängproblematik är även en rad forskare inbjudna till programmet.

Hittills i år har 45 personer skjutits ihjäl och alla partier är överens om att våldsspiralen behöver brytas. Förslagen om hur det ska gå till skiljer sig åt. Vissa partier vill ha hårdare straff, andra vill satsa mer på förebyggande åtgärder.

Men vad fungerar bäst för att få stopp på skjutningarna och göra den kriminella livsstilen mindre attraktiv? För att ta reda på det har Agenda bjudit in åtta forskare, med hög vetenskaplig trovärdighet, som tittat närmare på brott, straff, polisarbete och förebyggande åtgärder.

Forskare inom gängens affärsmodeller

De kriminella gängens främsta drivkraft är att tjäna pengar. Det handlar till stor del om narkotikahandel, men också om bland annat bedrägerier, utpressning, bidragsbrott och penningtvätt.

Amir Rostami har forskat på gängkriminalitet och organiserad brottslighet sedan 2009. Han forskar vid Institutet för framtidsstudier och är fil. Dr vid sociologiska institutionen på Stockholms universitet. Han är även affilierad med Polismyndigheten och “Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism”.

Mia-Maria Magnusson är utbildad polis, men är tjänstledig för att forska på polisens arbete mot narkotika och öppna drogscener. Hennes forskning bedrivs på uppdrag av både Polismyndigheten och Malmö universitet. Inom polisen har hon tidigare arbetat som narkotikapolis.

Forskare på brottsbekämpning

Sedan polisen fått tillgång till krypterade chattar via utländsk polis har hundratals kriminella kunnat gripas, häktas och dömas. Men svensk lagstiftning tillåter inte avlyssning utan konkret brottsmisstanke. Vilka metoder behöver polisen för att kunna förebygga brott och lagföra kriminella? Till studion har Agenda bjudit två forskare som kan mycket om polisens arbetsmetoder.

Sven Granath är kriminolog och anställd av Polismyndigheten i region Stockholm. Han analyserar och kartlägger skjutvapenvåldet, samt polisens arbetsmetoder.

Manne Gerell är kriminolog vid Malmö Universitet och forskar på brottslighetens geografi, gängvåld och utsatta områden. Han har också varit med och utvärderat det brottförebyggande projektet Sluta skjut i Malmö.

Forskare på straff och dess konsekvenser

I Sverige har straffen höjts på ett 60-tal brott under de senare åren. Från 1 januari 2022 tas ungdomsrabatten bort för de grövsta brott. Vad säger forskningen om längre straff?

Felipe Estrada är prefekt och professor vid kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Han har forskat på flera områden inom brott och straff. Just nu bedriver han forskning om straffets konsekvenser i Sverige, tillsammans med en rad andra forskare.

David Sausdal är dansk kriminolog och biträdande lektor vid sociologiska institutionen i Lund. Han forskar på polisens arbetsmetoder när det gäller organiserad brottslighet, övervakning och gränskontroller. Han har i sin forskning, under 900 timmar, följt två danska polisenheter som är inriktade på gränsöverskridande kriminalitet.

Forskare inom förebyggande åtgärder

En majoritet av skjutningarna sker i utsatta områden där fattigdom, utanförskap, arbetslöshet och lägre utbildning är vanligare än i övriga samhället. Här kan istället kriminalitet vara en alternativ väg för de som inte lyckas med skola eller jobb. Forskarna i Agenda har studerat vilka åtgärder som behövs för att bryta negativa livsval.

Ingvar Nilsson är nationalekonom och har studerat hur mycket gängkriminella kostar samhället och vad det kostar att arbeta förebyggande. Bland annat visar hans uträkningar att en gängkriminell kostar samhället en halv miljon kronor årligen.

Torbjörn Forkby är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitet. Hans expertis innefattar bland annat förebyggande insatser för barn och unga, samt vad som krävs för att klara av att lämna en kriminell miljö.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nyhetsbloggen

Mer i ämnet